När det behövs så lite
Så satt man då där en morgon på kontoret och telefonen ringer och ringer. Trött och orkeslös. Men då händer det.
Jag får ett samtal om en söndrig lampa. Ja det låter ju så pyttit men det är ändå viktigt.
- A det är Anna. Jag svarar lite släpigt och samtidigt tänker hjärnan att allt är ju så tråkigt. Och varför var jag tvungen att gå upp just idag. Det är ju tisdag.
Jag lyssnar och skriver ner allt på den lilla gula postit lappen framför mig. Och då ser jag det. På lappen står det trasig.. "skrivbord slampa". Och där brister det och morgonen blev med ens så mycket bättre. Naturligtvis står det skrivborslampa men jag som älskar särskrivning läser det snabbt och trött på mitt sätt.
Jag är inte helt ensam men närmaste man är tråkigt och skrattar inte lika mycket som jag. Men min morgon är räddad.
Idag hörde jag också historien om en man som fixat registrering eller nåt hos Runke Per. Eller som en vanlig person skulle säga RunKeeper haha..
Och som det begav sig så blev då Runke Per och skrivbord slampan ett par idag. Kanske kan det bli ett triangeldrama om man blandar in Fis Herman. Eller Fisherman. Haha. Gud vad tråkigt allt är ibland.
Men hur gick det då igår. Efter Annas lilla bakfjasko?
Jodå! jag fixade biffen så att säga. Det blev både bullar och.. vänta på det.. KÅLPUDDING. För första gången i mitt liv. STORT.
Och när man gör den själv. Då kan man ha i så mycket kål man vill. Ja!!!
Och sen blev bullarna änterligen klara och jag kämpade länge.
Lägg märke till mina lena "håriga" händer :-)
Positiv och glad idag och veckan är nästan slut. Och sen är det fritt fram och vara negativ, deppig och annan låg skit igen. Hu..nej så var det ju inte nä.
Kram Anna
Här får du en till: I tisdags när jag jobbade utcheck och skulle fråga en gäst om vi skulle "skippa väntelistan" så kom det på något sätt ur min mun: "vi kissar på väntelistan". Han ville inte kissa och gick något frågande, men tack och lov med ett leende,därifrån. Suck.....