Velodrom. Det var ändå rätt fascinerande

Livet / Permalink / 0
Ja så har man då varit i Falun och tillbaka.
 
Och det sista dygnet har jag sett mycket sånt här.
 
 
 
Och det här med velodrom som jag tyckte var så märkligt var ju ändå rätt faschinerande.
 
Man använder cyklar utan broms och bakhjulet var inte fritt snurrande utan pedalerna snurrade samtidigt som däcket typ...
Sedan gällde det att komma upp i fart. Och sen när man var färdig gällde det att komma ner i fart.
Båda delarna tog ett varv eller två.
Det sistnämnda var ju nödvändigt eftersom cyklarna inte hade några bromsar och hela banan lutade 50% i kurvan och 30% på rakan.
 
Har alla förstått grejen?
Nä.. men några bilder hjälper nog
 
Jag satt där i fyra timmar men det gick snabbt eftersom hela grejen ändå var intressant.
Plus att jag hade laddat med skvaller och "Wasa knäcke"
 
Mobilen var också bra att ha då jag äntligen kunde prova några effekter som jag inte använt så mycket förut.
 
 
 
Och Robban som fick detta i 40års present fick chansen att leka med sina cykelkompisar hurra!!!
 
 
Stiliga som få eller hur!
 
Ja och nu är det bara att publicera detta inlägg och konstatera att jag öppnat ögonen på många som inte visste vad velodrom var eller att det fanns.
 
Jag är så vis...eh...nä!
 
Men lördagen är slut men inte lika slut som jag. Och jag hoppas att det bara är i mina trakter som den komentaren har en negativ klang haha...
 
La gon...
 
Ps.
Vill också hylla mig själv för att jag hittat på ett nytt ord. Märkte det när jag läste ett tidigare inlägg.
"Försälgare" Det är inget djur om det inte är rikktigt bra på att sälja. Ds.
 
 
 
 
 
 
 

Ja, jag vet jag är arbetsskadad

Livet / Permalink / 1
 
Analysen är att när man väl fastnade så gjorde man det ordentligt.
Annars hade jag inte tyckt om det så mycket.
 
 
Jobb, jobb, jobb... -ASKUNGEN...!!!
 
 
Tänk den dagen då jag kan bo på hotell utan att bry mig 
Men vid närmare eftertankte så även om jag byter bana så kommer jag alltid att titta och tänka.
Ja en dag skall jag faktiskt slappna av men dom dagarna...ja då får jag åka på semester i tält eller husvagn/bil.
 
Imorgon blir det frukost och då skall jag äta och sen är det "Velodrom" på livsmenyn.
Velodrom ja det blir spännande må jag säga. Man cyklar runt, runt på snedden.
 
Lite märkligt om ni frågar mig.
 
Laters....
 
 

- Om du puschar nu så hinner ni före det andra paret

Tonårsmamman / Permalink / 0
Eh.... vad sa hon nu?
Barnmorskan som kommit in i rummet säger de värsta orden man kan säga till en liten tonårstjej som ligger på en oskön brits och föder barn.
 
Ja det kunde inte kommit mer olämpligt.
 
Jag har jätte ont och har bara några timmar innan sagt farväl till barnets pappa och alla andra i livet.
Och det eftersom JAG KOMMER DÖ!!!
Vilken smärta. Jag minns inte om jag skrek men jag minns att jag helt plötsligt tävlade mot okänd person och att hon skrek värre än något jag hört innan. Och smärta...
 
En rolig grej var att när vi kom in på BB hörde vi hur någon skrek som om den hade ont i magen.
Och vi sa att - Nej så ont kan det inte göra så att man skriker så....
 
Nä...visst... och jag är ju också blond och är inte mörkrädd.
 
Det värsta var att man kände sig så skör och hjälplös mitt i smärtan och alla de kvinnor som föder barn i krig och fattigdom skall nu få en eloge och ett jag är så ledsen för er skull.
 
Ja när man var färdig med detta då blev man kvinna. Tonåring eller inte. Men så är det.
Och egentligen varade väl smärtan bara då när det verkligen var dags och den försvinner direkt när barn och placenta är ute (a moderkakan då).
 
Det är som att skita ut en fotboll ur ett golfbollshål. Tur att det är töjbart då eller hur G haha...
 
Men så var hon då här.
Lilla Kim.
Och när mökret föll den där natten den första i Kims liv. Och jag låg där ensam i salen på BB.... då viskade jag.
- Förlåt....förlåt för att jag födde dig till den här världen. Och sen grät jag.
Nu var jag rädd! Jag kunde inte ens ta hand om mig själv. Hur skulle detta gå?
 
Hade jag kunnat prata med den lilla tjejen där i salen på BB med det lilla knytet i famnen. Då hade jag strykt henne över håret och sagt att -Det kommer gå jätte bra. -Du fixar detta du skall få se....
 
Här är ett kort på nya lilla Kim. Och Martin Hall 13 år.
Båda lika söta :-)
 
 
 
 
Nä... nu får det vara slut för idag.
Jag har blivit gråtig och det är tur att jag är förkyld så inte Robban och Jonna som sitter i samma rum ser vad som pågår.
 
Som vanligt går vi vidare i livet och avslutar jobbiga inlägg med en rolig grej.
 
Ja just det. Jag avslutade roliga veckan på det lamaste sättet igår utan att ens nämna att det var sista dagen och särskilt roligt var det inte heller.
Men den är slut och det betyder ju förvisso inte att det roliga är slut.
Tvärtom det roliga har bara börjat. Men det kan ju inte ske varje dag för då finns det ju inget roligt mer, eller hur?
 
Men nu till mig själv.
Idag har jag gjort ansiktsbehandling oh yeah...
 
Först sätter man dit por stripsen eller vad det nu heter
 
 
Och sen tar man av dom och får....
 
 
En skog av usch...
 
Och nu lite närmre oh..ja.. för jag är allt lite fascinerad och lite äcklad
 
 
Öh...fanns allt det där i mina porer...
 
Jag känner mig äcklad av mig själv och väljer att gå och lägga mig och sova.
Hoppas att jag drömmer något sött....
 
God äcklad natt
Anna
 
 
 
 
 
Till top