Slottet Vemvetvar. Mystiska upplevelser

Slottet VemVetVar / Permalink / 0
Ja nu är det dags för saga igen.
Och som vanligt kan du som inte gillar sagor skrålla ner och kolla vardagsläget.
Och som vanligt är det inte tjejen i sagan som har skrivit brevet...eller nåt.
Men som sagt vem vet kanske gillar du sagan och kanske känner du igen dig.
 
 
Ajna står kvar framför spegeln men blir stående en lång stund.
 
Chocken börjar till slut ge med sig och sakta men säkert börjar Ajnas hjärna bearbeta det hon sett.
Till slut börjar hennes lemmar ändå fungera som de ska och hon höjer sina armar och gör en uppgiven gest för sig själv.
 
-Edit...viskar hon sedan.
-Edit vart tog du vägen? Hon börjar leta i spegeln men ser bara sig själv och hon suckar tungt...
 
Men vad hände då? 
Ajna tänker så näsan blir röd och hon börjar vanka av och an i rummet framför spegeln medans hon försöker lägga ihop pusselbitar som inte passar med varandra.
 
Rummet....det där rummet som Edit stod i...Ajna funderar.
Hon kände igen vissa detaljer men kan inte få ihop det riktigt...fönsternischerna...tänker hon...
 
-Fönsternischerna!!! Ajna säger det högt.

Men åh...tänkte hon, du ser dom varje dag..varje dag Ajna ditt nöt...hon blir lite trött på sig själv för hur kunde hon missa eller ens fundera, alla kamrar i slottet har sådana.
 
Men sen var det ju den andra detaljen den som fått henne att tappa fotfästet riktigt och det är nu det blir komplicerat och hade Ajna vågat så hade hon kallat på Edit. Men det var något i den gamla väktarens ögon som sa att just nu var det inte läge för en utfrågning.

Ajna slänger sig på bolstret och somnar direkt mitt bland tankar om Edit och ett kors av finaste silver.
 
Dagen efter när Ajna och Nora delat ut lurar och kammarnummer till de små fixfeerna, så sätter de sig ner vid det stora ekbordet i den kammare där de brukar sitta och planera och fixa med allt som behöver fixas. 
De pratar de ivrigt om det som hänt hemma hos Ajna.
 
- Menar du att hon plötsligt bara försvann? Nora tittar på Ajna 
- Men det var inget du sa eller gjorde då? fortsätter hon sedan.
 
-Nej men däremot såg jag något i rummet där bakom Edit och jag blev så chockad och jag vet inte...men det känns som om hon blev besvärad för hon avbröt sig och försvann utan ett ljud.
 
- Men vad såg du då? Nora tittar nyfiket på Ajna.
Ajna skall precis svara då dörren till kammaren går upp med en smäll och slottsnarren tittar in med rynkad panna.

-Nora. säger han skarpt. -Följ med här, jag har något jag vill visa dig.

Utan att titta på Ajna ställer sig Nora upp och går med, men i dörren vänder hon sig mot Ajna med en blick som säger...nu är det dags igen.
 
Ajna står kvar och tittar efter de båda.  Hon sätter sig fundersamt ner och försjunken i tankar om allt vaknar hon med ett ryck av sin egen lur som ljuder som en vittra i tystnaden.
 
-Fixarväktare... svarar hon och suckar tyst när hon hör rösten i den andra ändan, det är en besökare som med släpig röst berättar att han bott på slottet och åkt därifrån utan sin lurkontakt...
 
Ajna suckar lite till och lite tystare...
 
Detta är inget ovanligt och av alla de saker på slottet som Ajna fixar är detta det hon gillar minst för det tar upp så mycket av hennes tid.
Tid som hon skulle kunna lägga på saker som behöver fixas i någon av slottets hundra kammare.
 
Hon frågar alla de vanliga frågorna och tar till sist besökarens lurnummer.
-Jag återkommer till dig så fort jag undersökt saken vidare...Ajna skall precis lägga på när besökaren säger det som nästan alla besökare säger som för att understryka att de minsann inte är helt glömska...
-Jag minns allt att jag la den på det lilla bordet bredvid bolstret...
 
Vad svarar man på det?
 
Ajna börjar undersöka saken och hon letar i sina behållare med alla möjliga saker som besökare glömt de senaste månvarven.
 
Nähä...tänker hon och fortsätter till nästa kärl. När hon inte finner något där flyger hon upp i slottet.
Det tar henne en lång stund och hon flyger runt uppe bland takkronor och nere under trappor på vägen upp mot kammaren där besökaren sovit.
 
Jag har verkligen inte tid med det här, tänker hon...
 
Plötsligt stöter hon på Sanne en av fixfeérna.
 
- Ajna...Sanne andas tungt, Ajna märker att hon flugit snabbt och lugnar så gott hon kan.
-Vad har hänt? Ajna tittar på Sanne som ser bestämd men lite nervös ut.
-Jag flög runt uppe på högsta våningen och där såg jag en varelse jag aldrig sett förut...nu hämtar Sanne andan, -Det var så konstigt för helt plötsligt var varelsen framför mig men sen helt plötsligt, Sanne tittar nu med uppspärrade ögon på Ajna.
-Helt plötsligt försvann varelsen och jag försökte följa efter men...det var som om den blev uppslukad av taket..
Ajna tittar på Sanne lite som för att se om Sanne verkligen var frisk.
-Jag lovar...Sanne ser upprörd ut
-Jag vet vad jag såg Ajna! Fortsätter hon, du känner mig...jag skulle inte ljuga.
- Och jag tyckte det var så konstigt för i handen hade den en sån, Sanne pekar på Ajnas väktarstav.
-Jag kan svära på att det var en nästan likadan som din...
 
Ajna tittar på Sanne och sedan på sin väktarstav. Och plötsligt förstår hon.
Hon förstår precis vem det var Sanne sett, för det finns ju bara en till som har en sådan stav förutom henne själv och Nora...
 
Edit...Vad gjorde hon där uppe?
Ajna tittar på Sanne och tar sedan sats och utan att säga något till Sanne lyfter hon och flyger mot trapporna som leder längst upp i slottet....
 
NOT THE END!
 
_______________________________________

 
Japp det var veckans saga och lite mystisk är hon minsann Edit.
 
Japp men nu till dagen och jag som var på gång och skriva lite tidigare på dagarna har halkat efter och det blir lite sent då och då.
Men idag är det av en bra anledning för vår kära Björn har med mycket skitväl godkänt tagit sin examen och det är den sista(för tillfället iallafall).
Vi firade på ställe och han var så glad killen.
Fin present fick han och god mat blev det.
 
 
Och vi var alla där och jag säger bara...Hurra!!! för Björn...
 
 
 
Dobbad fick bat midsadd haha...
Stackars....
 
Men nu är det snart December och i vanlighetens namn så har jag fixat med barnens adventskalender.
Det enda i mitt liv som jag pysslat ihop och som lever kvar för framtiden att skåda...
 
 
Japp och imorgon är det "Filmanalys" på schemat och jag har lite svårt att bestämma vilken film som skall få börja i min lilla filmklubb.
Men det står bara mellan två, och den ena vet alla vilken det är och den andra är en doldis för många.
 
Men det är imorgon och om jag inte sover nu kommer jag inte dit.
Så god natt alla!
Dröm sött och vakna blött haha...
 
Kram Duktiga Björn
Kram Alla Andra
 
Laters....
 
 
 
 
 
 
 
 

Jag står här...analysen om julskyltning

Livet / Permalink / 0
Jag står här och känner in rummet....
Sitatet är jätte snott av Ernst Kirchsteiger och jag har det på en mugg jag fått av Robban.
Och även om jag tycker att mycket av det Ernst säger är konstigt så kan jag förstå hur han tänkte.
 
Jag stod på stan idag och försökte känna in stämningen och jag tänkte att det är så synd när vädrets makter inte hjälper till när folk och fä i Jönköpings stad lägger manken till och fixar och donar för att andra folk skall få en så trevlig upplevelse som möjligt.
Fast å andra sidan så är det ju ändå Sverige och Norden och sen när var vädret något att lita på liksom?
 
Fast det är ändå märkligt återigen hur folk är och det var ändå många som gick där och strosade samtidigt som de drack glögg och funderade på vad de ska köpa för julklappar om det inte redan var det dom gjorde.
Och återigen är vi där i hur vi funkar vi svenskar, vi gör det vi alltid gjort för det är traditioner och traditioner är viktiga.
Kanske härstammar inte just julskyltning från vikingarna men något århundrade tillbaka är det säkert.
 
 

Ja men visst är det mycket mer stämningsfullt i mörker men jag var där tidigt och tanken var inte att vandra runt i timmar, bara så länge lille fot skulle orka och efter ett tag värkte den och jag gjorde något som jag inte gjort på länge.
Jag köpte mig några skvallerblaskor och satte mig på ställe för att bara vara och titta på avstånd.
 
 
 
Valde väl inte helt rätt för här såg man ju ingenting men det gjorde inget för jag fick veta allt om familjen Kardashian och det är ju lite rubbat men okej när man vill vara fri från världen en stund.
 
Men mörkret föll och efter en stund kändes det bra och jag kunde gå hem igen.
Då hade det blivit ännu mer folk på stan och fast regnet föll så gjorde mörkret stämningen mycket bättre.
 
Nu sitter jag och bloggar och regnet piskar mot rutan och det smattrar på plåttaket ute på balkongen.
Vinden viner och "Gorm" vår nya orkan visar sig och jag hoppas att det inte blir så illa.
Julskyltningen borde vara över och jag hoppas ändå att alla som uppskattar detta är nöjda och att alla barn fått lite söndagsgodis eller nåt i den stilen.
 
Nu ikväll har jag farit runt och  fixat för det var så det blev klockan fem halv sex på första advent. Då började jag julstöka och det gick väl ändå rätt bra fast sakta...sakta... och helt nöjd är jag inte.
Men adventsstaken är på plats och julstjärnan hänger där den ska gardiner är bytta där jag brukar byta och vi har tänt det första ljuset och nu är det bara att tagga ner och gå och lägga sig för måndagen kommer med stormsteg...haha...storm...Gorm....eh ja vidare.
 
 
Måndag hela veckan och nu är det snart skarpt läge för julen kommer springande som "Jasper" när "Bella" skär sig i fingret på papper i Twilight.
 
 
Haha..det är bäst att akta sig för fort går det.
 
Kram Alla nissar och nissor
Kram Vädret
Kram Ernst
 
Laters....
 
 
 

Analysen om julbord

Livet / Permalink / 1
Ullinge värdhus...
Här har jag aldrig varit förut och kanske kommer jag aldrig hit igen.
Men det var ett trevligt litet ställe mellan Ekjsö och Nässjö.
 
Som ni kan se så var vädret inte så juligt och man hade väl önskat lite snö...det hade varit trevligt.
 
Men de gjorde allt för att alla skulle känna julen och tja de lyckades bitvis och glöggen intogs i en liten stuga utanför själva huvudbyggnaden.
 
 
Haha...ja. Man träffar så mycket konstiga människor. Här är en annan bloggerska som tar bilder på...mig?

Julbord ja det är ju ett fenomen i sig och jag tänkte lite på det. Jag menar att man åker till ställe för att får den ulitmata julstämningen samtidigt som man stoppar magen full av allt hur kommer det sig?
 
Jag känner att det är dags för lite julbordshistoria jag menar för att få lite bakgrund till att vi gör så här jul efter jul. Är det ens normalt att vi blandar allt vi kan på ett bord och bara ger oss hän liksom...
 
Jag googlar...
 
Pausbild..
 
 
O...tillbaka
 
Här kommer det...
 
Ett julbord är en buffé med julmat som serveras i Sverige och Finland kring jul.
Flera rätter som julskinka, köttbullar, jansson frestelse, sill, prinskorv brukar förekomma på bordet i olika varianter och variationer beroende på var i Sverige det bjuds.
 
Julbordet har sina rötter i vikingarnas midvinterblot, men få av rätterna på dagens julbord är från äldre tider,
dopp i grytan, julkorv och lutfisk är dock undantag.
 
Men det var först under 1900-talet som köttbullar, julskinka, prinskorv och gravlax blev accepterade rätter på julbordet, och köttbullarna blev vanliga först undet 1970-talet.
Som dricka serveras oftast Julöl och julmust.

Ja så var det tydligen och tänka sig att det härstammar från vikingarna...coolt...

Och slut analysen blir. Vi gör det för att vi alltid har gjort det. Julbordar alltså.

 
Suck...detta är vad som händer när man söker bilder på vikingarna...suck igen....
 
Men tillbaka...
Det är fruktansvärt trevligt och det är alltid spännande hur mycket man kan stoppa i sig.
Och om man följer regelboken kan man nog absolut få i sig allt som står på bordet.
 
Ja förutom sillen på detta julbord för det var en uppsjö av olika smaker och för första gången i mitt liv har jag idag ätit blåbärssill.
 
 
Men som sagt det är ju en konst och jag har försökt läsa på hur man skall lägga upp sitt julbord.
Så idag tänkte jag att nu skall jag julborda smart.
 
Jag tycker själv att det gick sådär och första tallriken såg ut som något katten släpat in för hur mycket jag än försökte få tallriken att se aptitlig ut samtidigt som jag ville få med så många sill sorter och annat fiskit som möjligt så gick det inte.
 
 
Visst lite orättvis är jag allt för jag tycker ändå att det ser lite uppradat ut, så jag ger mig själv en klapp på axeln för ett bra försök.
 
Men sedan gick det lite överstyr och jag kände att "fuck it" och jag åt korv och skinka och paté och potatis sallad och mycket mer.
Och sedan var det dags för desserbordet och det frossades lagom eftersom man var rätt full av allt annat när man stod där och skulle välja.
 
Jag försökte ta av allt men det var försent för jag var så mätt. Och det blev så till slut att jag åt hälften av allt.
 
Halv skumtomte halv bit kladdkaka halva panakottan ett bett på den ena än det andra.
 
 
Haha..vilket slakthus...
 
Men sen när jag kom till en kopp te, efter en kopp kaffe...ja då kom jag på att jag inte hade ätit det nästan mest traditionella jag kan komma på.
Så jag hasade iväg till kaffe bordet för där hade jag i ögonvrån sett dom...struvorna...
 
 
Natten går tunga fjät runt går dock struva....
 
Japp det var så jag länge trodde vår lucia sång gick och jag har fortfarande inte klurat ut vad stuva är så jag behåller min struva.
 
Brukar ta en varje år och den var fortfarande inte god och jag var lite besviken som vanligt.
 
Brysselkål har samma effekt på mig. Jag måste smaka varje gång jag ser en för jag vill att det ska vara gott men det är det aldrig och samma sak är det med mina struvor.
 
Stackars mig..nä...för det gör inget och jag kommer äta en struva nästa gång jag ser en på ett julbord ändå så det så "pilutta mig".
 
Sen satt man där vid bordet och magen var full och matkoma är ett tillstånd som kommer till en som en fylla fast utan alkohol och man vill bara att dom skall putta fram sängar så man får lägga sig ner.
- Jag hade gärna betalat extra för att det skulle finnas ett akut rum med sängar att tillgå efter matfrossa. Jag tittar på de andra vid bordet och får medhåll.
 
Ja det var dagen och nu är den nästan slut och jag satte mig i min soffa för att få lite ro och när jag tänt så många  ljus jag kunde och fixat te då satte jag på TV:n och då var detta där och jag blev så glad..
 
 
Japp han till vänster ser ju bra ut fast han är ju ingen "Four" haha...
 
God natt alla jag skall nu slappa innan sömn...
 
Kram Söta Alla
Kram Söta mig
Kram Söta(men äckliga)struva
 
Laters....
 
 
Till top