Slottet Vemvetvar. Mystiska upplevelser

Slottet VemVetVar / Permalink / 0
Ja nu är det dags för saga igen.
Och som vanligt kan du som inte gillar sagor skrålla ner och kolla vardagsläget.
Och som vanligt är det inte tjejen i sagan som har skrivit brevet...eller nåt.
Men som sagt vem vet kanske gillar du sagan och kanske känner du igen dig.
 
 
Ajna står kvar framför spegeln men blir stående en lång stund.
 
Chocken börjar till slut ge med sig och sakta men säkert börjar Ajnas hjärna bearbeta det hon sett.
Till slut börjar hennes lemmar ändå fungera som de ska och hon höjer sina armar och gör en uppgiven gest för sig själv.
 
-Edit...viskar hon sedan.
-Edit vart tog du vägen? Hon börjar leta i spegeln men ser bara sig själv och hon suckar tungt...
 
Men vad hände då? 
Ajna tänker så näsan blir röd och hon börjar vanka av och an i rummet framför spegeln medans hon försöker lägga ihop pusselbitar som inte passar med varandra.
 
Rummet....det där rummet som Edit stod i...Ajna funderar.
Hon kände igen vissa detaljer men kan inte få ihop det riktigt...fönsternischerna...tänker hon...
 
-Fönsternischerna!!! Ajna säger det högt.

Men åh...tänkte hon, du ser dom varje dag..varje dag Ajna ditt nöt...hon blir lite trött på sig själv för hur kunde hon missa eller ens fundera, alla kamrar i slottet har sådana.
 
Men sen var det ju den andra detaljen den som fått henne att tappa fotfästet riktigt och det är nu det blir komplicerat och hade Ajna vågat så hade hon kallat på Edit. Men det var något i den gamla väktarens ögon som sa att just nu var det inte läge för en utfrågning.

Ajna slänger sig på bolstret och somnar direkt mitt bland tankar om Edit och ett kors av finaste silver.
 
Dagen efter när Ajna och Nora delat ut lurar och kammarnummer till de små fixfeerna, så sätter de sig ner vid det stora ekbordet i den kammare där de brukar sitta och planera och fixa med allt som behöver fixas. 
De pratar de ivrigt om det som hänt hemma hos Ajna.
 
- Menar du att hon plötsligt bara försvann? Nora tittar på Ajna 
- Men det var inget du sa eller gjorde då? fortsätter hon sedan.
 
-Nej men däremot såg jag något i rummet där bakom Edit och jag blev så chockad och jag vet inte...men det känns som om hon blev besvärad för hon avbröt sig och försvann utan ett ljud.
 
- Men vad såg du då? Nora tittar nyfiket på Ajna.
Ajna skall precis svara då dörren till kammaren går upp med en smäll och slottsnarren tittar in med rynkad panna.

-Nora. säger han skarpt. -Följ med här, jag har något jag vill visa dig.

Utan att titta på Ajna ställer sig Nora upp och går med, men i dörren vänder hon sig mot Ajna med en blick som säger...nu är det dags igen.
 
Ajna står kvar och tittar efter de båda.  Hon sätter sig fundersamt ner och försjunken i tankar om allt vaknar hon med ett ryck av sin egen lur som ljuder som en vittra i tystnaden.
 
-Fixarväktare... svarar hon och suckar tyst när hon hör rösten i den andra ändan, det är en besökare som med släpig röst berättar att han bott på slottet och åkt därifrån utan sin lurkontakt...
 
Ajna suckar lite till och lite tystare...
 
Detta är inget ovanligt och av alla de saker på slottet som Ajna fixar är detta det hon gillar minst för det tar upp så mycket av hennes tid.
Tid som hon skulle kunna lägga på saker som behöver fixas i någon av slottets hundra kammare.
 
Hon frågar alla de vanliga frågorna och tar till sist besökarens lurnummer.
-Jag återkommer till dig så fort jag undersökt saken vidare...Ajna skall precis lägga på när besökaren säger det som nästan alla besökare säger som för att understryka att de minsann inte är helt glömska...
-Jag minns allt att jag la den på det lilla bordet bredvid bolstret...
 
Vad svarar man på det?
 
Ajna börjar undersöka saken och hon letar i sina behållare med alla möjliga saker som besökare glömt de senaste månvarven.
 
Nähä...tänker hon och fortsätter till nästa kärl. När hon inte finner något där flyger hon upp i slottet.
Det tar henne en lång stund och hon flyger runt uppe bland takkronor och nere under trappor på vägen upp mot kammaren där besökaren sovit.
 
Jag har verkligen inte tid med det här, tänker hon...
 
Plötsligt stöter hon på Sanne en av fixfeérna.
 
- Ajna...Sanne andas tungt, Ajna märker att hon flugit snabbt och lugnar så gott hon kan.
-Vad har hänt? Ajna tittar på Sanne som ser bestämd men lite nervös ut.
-Jag flög runt uppe på högsta våningen och där såg jag en varelse jag aldrig sett förut...nu hämtar Sanne andan, -Det var så konstigt för helt plötsligt var varelsen framför mig men sen helt plötsligt, Sanne tittar nu med uppspärrade ögon på Ajna.
-Helt plötsligt försvann varelsen och jag försökte följa efter men...det var som om den blev uppslukad av taket..
Ajna tittar på Sanne lite som för att se om Sanne verkligen var frisk.
-Jag lovar...Sanne ser upprörd ut
-Jag vet vad jag såg Ajna! Fortsätter hon, du känner mig...jag skulle inte ljuga.
- Och jag tyckte det var så konstigt för i handen hade den en sån, Sanne pekar på Ajnas väktarstav.
-Jag kan svära på att det var en nästan likadan som din...
 
Ajna tittar på Sanne och sedan på sin väktarstav. Och plötsligt förstår hon.
Hon förstår precis vem det var Sanne sett, för det finns ju bara en till som har en sådan stav förutom henne själv och Nora...
 
Edit...Vad gjorde hon där uppe?
Ajna tittar på Sanne och tar sedan sats och utan att säga något till Sanne lyfter hon och flyger mot trapporna som leder längst upp i slottet....
 
NOT THE END!
 
_______________________________________

 
Japp det var veckans saga och lite mystisk är hon minsann Edit.
 
Japp men nu till dagen och jag som var på gång och skriva lite tidigare på dagarna har halkat efter och det blir lite sent då och då.
Men idag är det av en bra anledning för vår kära Björn har med mycket skitväl godkänt tagit sin examen och det är den sista(för tillfället iallafall).
Vi firade på ställe och han var så glad killen.
Fin present fick han och god mat blev det.
 
 
Och vi var alla där och jag säger bara...Hurra!!! för Björn...
 
 
 
Dobbad fick bat midsadd haha...
Stackars....
 
Men nu är det snart December och i vanlighetens namn så har jag fixat med barnens adventskalender.
Det enda i mitt liv som jag pysslat ihop och som lever kvar för framtiden att skåda...
 
 
Japp och imorgon är det "Filmanalys" på schemat och jag har lite svårt att bestämma vilken film som skall få börja i min lilla filmklubb.
Men det står bara mellan två, och den ena vet alla vilken det är och den andra är en doldis för många.
 
Men det är imorgon och om jag inte sover nu kommer jag inte dit.
Så god natt alla!
Dröm sött och vakna blött haha...
 
Kram Duktiga Björn
Kram Alla Andra
 
Laters....
 
 
 
 
 
 
 
 
Till top