Annalysen Analyserar

 

Som en vit skimrande isstod står Edit vid bolstret.

Besökaren vrider och vänder på sig och helt plötsligt slår han upp ögonen och kisar mot Edit.

Ajna slutar andas och tänker att detta är det sista hon ser i livet för hon kommer dö eftersom hon är så rädd...

Hon känner Noras närvaro bakom ryggen. Utan att förstå hur det gick till finner hon sin hand över vännens mun och de båda är blickstilla.

 

Edit ler mot besökaren och sen drar hon handen över pannan och det vackra ljuset från smycket släcks. Kammaren är becksvart, besökaren har som tur är dragit för de tunga förhängerna för fönstret.

 

Det är tyst en lång stund...

Efter ett tag hörs ett välbekant ljud i det knäpptysta rummet och besökarens snarkningar smeker Ajnas öron.

 

Väktarna samlar sig och Ajna tar sig ur trumman med Nora tätt i hälarna.

Tyst...tyst, kommenderar Edit porten till kammaren att öppna sig och de tre väktarna smiter ljudlöst ut i den stora korridoren.

 

Väl ute utan att säga ett ljud till varandra lyfter de och flyger korridoren fram och sedan vidare ner en våning för att ta sig bakvägen in i den stora salen med speglarna där de såg Slottsnarren och Tide smyga runt.

 

I den stora salen skiner nu endast månen som gör fina mönster på det fantastiska trägolvet genom de stora fönsterna.  Ajna tittar bort mot spegeln där hon nyss stått och tittat ut. Märkligt tänker hon nu när man vet kommer man aldrig att kunna föra sig här inne utan att undra om någon tittar.

 

Precis när hon vänder sig om för att följa efter de andra kan hon svära på att hon ser ett litet ansikte le mot henne där borta i spegeln. Hon ler tillbaka innan hon smyger iväg.

 

När de kommit ut ur salen blir det lite förvirrat eftersom det finns flera vägar att gå. En går vidare mot andra sidan av slottet där den andra vinden ligger samt mötessalarna och där de största kammrarna med flera rum är inhysta.

Den andra vägen är lite dold bakom en dubbelport som leder ner mot slottets enorma kök.

 

De bestämmer sig för att ta vägen mot mötessalarna och korridrorerna på den sidan.

Länge söker de igenom den delen av slottet och tiden går.

Nere i mötessalarna hjälps de åt så ingen skall råka titta in i de förtrollade isväggarna. De flyger tyst genom korridorerna och stannar då och då för att lyssna...

Efter ett tag när de sett de första solstrålarna skina in genom rutorna vid den stora balkongen bestämmer dom sig för att avsluta och även om de känner att de borde hitta Tide så tror ingen av dom att han skulle göra något nu när morgonen grytt.

 

-Jag tar mig ner i köket och hälsar på gryningsfeerna säger Nora...sen tar jag och flyger hem och begraver huvudet i bolstret forsätter hon. Ajna nickar och tänker att hon förbereder dagen för fixfeerna innan hon gör det samma.

De tre väktarna säger adjö men innan de skiljs åt bestämmer de att träffas nästa dag för att återuppta sökandet.

-Ja ingen skall göra det här ensam nu när vi vet att Tide kan röra sig hur han vill på slottet säger Edit bestämt.

 

Jag tar vägen förbi de stilla feérna tänker Ajna. Det är alltid bra med information inför dagens fix tänker hon sen.

 

När hon närmar sig disken ser hon en besökare på håll. Han viftar med armarna och pratar så fort så att Nillet som står där bakom disken den här morgonen får ett fasligt sjå att lugna.

-En, en, en...stor ljus gestalt...jag lovar...besökaren stammar.

 

Ajna smiter förbi och när hon passerar bakom besökaren där vid disken ser hon hur Nillet mimar ett hjälp mig men tiden har runnit iväg och Ajna måste hasta iväg.

 

Väl inne i sin kammare släpper alla känslor och hon sätter sig ner på golvet och begraver ansiktet i händerna  och plötsligt hör hon sitt eget skratt eka mellan väggarna....

 

NOT THE END....

 

____________________

 

Måndag har kommit och snart gått.

Natten har varit sömnlös och jag har försökt att lösa alla problem i min värld och resten.

Det gick inte....

Efter ett tag somnar jag och drömmer att jag kissar och flyger upp ur sängen och går på toaletten.

När jag sen lägger mig igen tar det inte lång tid innen det är dags igen och jag besöker toan om igen även om jag vet att livet bara djävlas lite....

 

Många analyser har gått genom skallamentet men eftersom sagan tagit min tid idag så lägger jag bara ut lite bilder på gårdagen lilla tipspromenad med familjen.