Dummemosse söndag

Livet / Permalink / 0
 
Mammografi, barndom, positivitet, livet och stridigheter på alla plan...
 
Ja det har varit lite av allt det sista men vet ni vad det bästa är? Jo det är att man lever.
Och att våren är på väg...det glömmer jag lite och det är ändå ganska konstigt för en vårälskare som mig.
 
För någon vecka sedan när jag gick genom vår stads lilla park hörde jag sådan där härlig fågelsång och jag blev helt varm inombords.
Jag tänkte att nu är den på väg och snart kommer sippor och tussilago och videung och träden kommer knoppas och sen när knopparna brister....då kommer en massa människor få problem med luftrören...
 
Ja det var ju visserligen inte det sista som var det väsentliga men så är det ju också och det är en härlig tid som väntar och jag längtar.
 
Jag måste också berätta att jag blev lite rädd där jag gick i parken för det var tusen minusgrader ute den där dan och tänk om fågeln fryser till is och trillar ner....usch...vad hemskt.
 
Idag söndag har jag inte funderat så mycket och efter en härlig lugn fukost fick jag med mig min man upp till Dummemosse och det var en fantastisk idé.
 
 
Ja först var vi hos Kim och snodde hunden för vi tänkte att han kunde behöva en långpromenad på en timme.
 
Det var rätt fantastiskt därute och jag rekomenderar alla som sitter sådär på söndan och undrar var man skall göra av sig själv att åka om vädret vill.
Den här dagen var vatteståndet väldigt högt och bitvis försvann spången under vatten men man kunde gå ute i terängen och som tur var hade jag jättebra skor så det hela blev en rolig upplevelse bara genom att se allt vatten överallt.
 
 
Nu är det dags att ta söndag kväll och min man som jag snart börjar kalla för "Werner" för han lagar all mat.
Och jag...jag sitter här och bloggar...har blivit för fin ni vet...haha...eh...jag menar det..nä skojar ju...
 
Idag vill jag också stämma in i grattulationerna till IKEA och bilden jag hittat är klockren haha....
 
 
Eh..ja...kunde kanske varit utan den här bilden men den var rätt kul.
 
Måndag imorgon lalalaaaa.....
 
Vi hörs imorgon och då är det antagligen saga på gång.
Fast jag känner mig lite ängslig angående sagan för den börjar dra åt ett håll jag inte tänkt och slutet jag bestämt har ändrat sig och jag vet inte hur det kommer gå....jag får panik...det är min saga hjärnan....min...
 
Men det blir också en "samhällsvecka" och jag som tänkt mycket(precis som alla andra) skall lite föriktigt vädra vad jag tänker om det hela.
Jag menar jag som är överkänslig för rasism har märkt av den förändring som sker och det går fort nu...
 
Men inte ikväll för nu är det mat.
 
Kram Alla
Kram Dummemosse
Kram IKEA eh...ja...
 
Laters....
 
 
 
 
 
 
 

Bilder ur det förflutna och sen frammåt...

Livet / Permalink / 3
 
 
Igår när jag gjort min mammografi och satt på bussen hem fick jag en idé.
 
Jag satt där och var så överfascinerad av allt som hade med min lilla bussresa att göra och när jag tänkt saker som åh...titta A6 och kolla rocksjön...vad fin den é.... då bestämde jag mig för att göra något kreativt av min eftermiddag(när man är ledig och allt) och åka en längre busstur....ända till Öxnehaga...där borta i Huskvarna.
 
Min barndoms fina Öxnehaga.
Och jag fick med mig min yngsta som ändå bodde där i fyra år eller nåt och hon skrattade gott åt mig när jag satte igång och fota detta fantastiska som jag kallade "En sightseeing i Barndomen".
 
Japp allt i denna händelse skulle dokumenteras(synd att det var skitväder bara).
 
Är ni med....?
 
På väg till bussen med suckande barn...förstår inte alls varför haha...
 
 
På bussen...lets take a selfie...eh...ja....
 
 
 
Tusen gånger har man vandrat här...
 
 
Och här när man gick i tvåan och fick ett klassrum i källaren på ett hyreshus nedanför trappan här...
 
 
Biblan här gjorde jag mitt allra första "fuck of finger" i trean och tyckte att det bästa var att testa reaktionen från annan person på en kille som gick i sexan. Eh...han blev arg...
 
 
Gympasalen var älskad för där fick man röra sig mycket och ha ful duschmössa med fönster på sig i duschen och gympapåsen den sydde man i syslöjden...
 
 
Därborta till höger låg mitt första klassrum, mina fröknar hette Gunnel och Kristina och var snälla :-)
 
 
Skolgården är sig lik förutom att de byggt ut lite därborta.... Och fotbollsplanen har fått en konstig stor rund sandlåda...här spelades mycket fotboll och brännboll.
Och en gång när jag satt borta vid planket fick jag en fotboll i huvudet mitt framför alla i hela skolan typ...pinit...
 
 
Vår skolmatsal ser ut så här på utsidan...
 
Och så här på insidan...
Bakom skynket är en scen där man hade sina små stunder av luciatåg, cabareer och andra framföranden för vuxna.
 
Och sist men inte minst....
 
 
Köökan(kyrkan) med den märkliga klockstapeln.
Här har många skolavslutningar hållts och här döptes jag(när jag var 13) och konfirmerades..
 
 
Backar, backar...
 
Hela Öxnehaga är en enda stor backe och just här släpade jag med mig Kim och Jonna varje morgon vinter, vår, sommar och höst till fritids, skola och dagis.
 
Och apropå dagis på denna sista bild är mitt dagis och jag var med i den första kullen som överhuvudtaget var där för allt var nytt på Öxnehaga när jag flyttade dit...
 
 
Ja det var ju inte så bra väder och jag och Jonna sprang runt i rusket så sist blev det en liten tur till fiket där på gaveln där posten en gång låg..
 
 
Ja det fick avsluta vår tripp till bakåt i tiden och när man satt där och kikade ut så kändes denna torftiga idé som en väldigt bra ide.
 
Analysen blir följande...
 
När jag satt där på bussen och fick min ide så fanns också tankar på framtiden och jag funderade bland annat på hur man betalar tillbaka en miljon.
Jag har ju fortfarande mina egna små idéer om vad lilla Anna skall göra i stora livet och i och med denna bakåt blick så måste nästa steg vara att på riktigt titta ordentligt frammåt...
 
Så måste det vara....?
 
Nu är det lördagkväll och det bär av mot China Palace med Robban och fler...japp, det är dags att chilla med den jag gillar haha....jag är så bra!!!
 
Kram Alla
Kram Öxnehaga
Kram Lilla Anna www.somestornu.se
 
La gon...
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Mammografi

Livet / Permalink / 2
 
 
-Om du ställer dig med magen mot plattan här och slappnar av så skall jag föra in dig i  maskinen...
 
Ja...när jag stod där och slappnade av och tjejen febrilt försökte få in mig i maskinen så tänkte jag att ja...lycka till...
Mission imposible fick en ny mening och jag fick mig en törn i självförtroende när jag stod där och förstod att jag inte var ett lätt fall och att detta återigen var ett "skulle rakat mig under armarna" moment.
 
-Ta av dig allt på överkroppen men tag med något att kyla dig med...
Eh...ja....
Man känner sig uppenbarligen lite utlämnad när man gör sådant här och när man står där i omklädningsrummet känns det allt lite pinsamt. Men det är tur jag har en blogg så jag kan tänka på annat i en stund som denna.
 
 
 
Och jag som glömt mitt frågeformulär hemma fick stå i min kofta mitt på golvet vid den stora maskinen och känna mig lite extra utlämnad innan hon ens kunde börja undersökningen.
 
 
Tur att det finns sådana där kamera filter för även om jag tänkte fläka ut mig så gick det inte att visa in real life så att säga...
 
 
-Håll upp armbågen...titta åt mitt håll...håll upp ditt andra bröst...lägg armbågen här...slappna av, slappna av.
 
Ja det var inte lätt för henne och även om det låter som om jag var där inne i flera timmar så var det inte så det var.
 
- Jag är jätte avlsappnad. Säger jag och fnissar lite för jag är verkligen lealös men det verkar inte hjälpa och mitt i allt detta absurda börja hjärnan fundera på hur ont det skullle göra om maskinen gick berserk och inte stannade när hon trampade på stop där på golvet.
 
Ett tag kändes det allt lite omöjligt. Lika omöjligt som svaret på frågan om jag har bröstcancer i släkten...
Sa ba ringa Chile och fråga och så då va....
 
När allt till slut var över och jag äntligen kunde pusta ut var jag röd som en kräfta över bröstet och lite längre ner kändes det som om mina bröst bara behövde paneras innan stekning(ni vet...? Schnitzel...platta...?).
 
 
Stackars...
Men det var det och man får ju ändå innerligt hoppas att det inte kommer en otrevlig överaskning om några veckor för en av frågorna var om jag underökt brösten själv och det har jag nog bara gjort en gång i livet så det svaret var blev ett skämsigt nej....
 
Men jag kan ju tycka att jag är en slarver för det är viktigt att göra det där!
Många är ju dom som upptäckt knölar på det sättet.
 
Japp det var dagen och det är fredag och jag är glad för det även om det är jobb imorgon och jag skall fixa och trixa med allt och alla. Sen blir det en liten rundtur i min barndomsdomäner.
 
Men det är imorgon och idag är idag och nu kommer till sist ännu en film gjord av Jonna där hon visar alla sina talanger och vilken talang sen hon kolla bara momentet i mitten när hon sträcker ut sin hand...jag säger då det.
 
Här är återigen en film till Yousef som hon fortfarande letar efter...
"Never gonna give you up...." ja så är det...man skall aldrig ge upp något man tror på.
 
 
Tror inte jag visat den förr...?
Man vet ju aldrig ni vet...alzheimers och allt det där...
 
Kram Alla
Kram Mammografi
Kram Mina bröst #niblirnoglitefylligaresnart
 
Laters....
 
Till top