Robban!!! Jag älskar dig... (Sa inte jag den här dagen....)

Livet / Permalink / 0
 
Japp där stod han...längs fram i kyrkan.
Så här i efterhand har han sagt att det där gör han aldrig om.
-Det där gör jag aldrig om...att stå där nervös och alla tittar på.
Ja så sa han om det ögonblicket när han väntade på att jag skulle äntra kyrkan.
 
Men sen kom jag ju in och allting blev så bra och att han gifte sig med den största yrhättan(mormor Maits uttryck) det visste han och ändå sa han ja...
 
 
Tänk dig själv att gifta sig med någon som alltid har tusen frågor och som alltid tänker sånt som ingen annan tänker och som aldrig egentligen vill sitta still...
 
 
Fast jag är ju rätt skojig och vem hade annars sjungit "mumin" sången eller "Sov lilla Totte"...jag bara undrar?
Och han stod ju inte där framme ensam, han hade ju sin bästa kompis som höll reda på ringen...
 
 
 
Allt var så fint och när jag nu suttit och tittat på bilder så har jag känt att det hela är så overkligt för det var en sådan fantastisk dag och det är fem år sedan och tiden har gått så fort och jag hänger inte med...(som vanligt).
 
 
 
 
Fem år sedan...
Jag får säga det om och om igen och jag känner att jag kastas bak i tiden och vi kommer att fira mer av detta nu i veckan som kommer men den riktiga dagen var ju igår den 30 juli och vi bestämde att det var en bra idé att ta med hela familjen för att fira på Liseberg.
Både oss och lite som förlängd födelsedag för Kim som precis fyllt...
 
Så samlades vi och satte oss i bilen, alla var på bästa humör och Robban hade redan innan på nätet betalat inträde och åkband och allt vad det nu var och det var så skönt att bara kunna slappna av och vi var där vid elva snåret och åkte hem vid 22 på kvällen och jag säger bara...
Vilken härlig dag!!!
 
 
 
-Robban...jag älskar dig!!!
Björn sitter bredvid Jonna och bakom mig och Robban i åkattraktionen "Helix".
Han tycker nog att det hela är lite läskigt och känner väl att han måste berätta för Robban hur han verkligen känner nu när han har dödsångest.
 
Ja så var det vid ett tillfälle igår och jag skrattade så jag dog men jag förstod ändå känslan för man blir rädd och nervös och vill på något sätt släta över att man skriker som en gris.
Och måhända är det som Kim sa, att det är bättre att skrika för man frigör en massa substanser(som jag inte kommer ihåg namnet på just nu) när man gör det och då mår kroppen bättre...men det är ändå lite pinsamt.
 
Jag själv hade en liknande upplevelse i en annan åkattraktion som heter "Mechanica"
Och jag hade ju stått en stund(45 minuter) på marken och studerat hur den funkar och ju närmre desto mer nervös och när vi väl var framme och satt oss tillrätta jag, Kim och Jonna, och jag och Jonna(som var mest nervösa) satt och ojade oss om hur rädda vi var, då var det en snäll kille som stod i kön och tittade på oss som skrek "Ni kommer döö..." Vi tittade förvånat på honom men skrek sen till baka..."Vi veeet...!!!"
Han ångrade sig sedan och sa att nä...ni kommer inte att dö...
Men då var det försent och vi skrek tillbaka att jo det kommer vi visst!
 
 
Den här attraktionen har med i sitt program att stanna när den står rätt upp så att man får hänga lite i luften och bli ännu mer nervös och det var då jag kände att jag fick lite sån där dödsångest och jag började av någon anledning sjunga på HV låten och det hela var så löjligt men jag kände mig så dum som blev sådär rädd och ville väl spela "Allan". Det hjälpte ändå lite men jag skrek ändå som en stucken gris fast det var som Kim sagt...det hjälpte faktiskt. Och Kim beskrev det så bra sen.
-Jag tycker att det är så skönt att man bara kan få falla fritt och veta att man faktiskt på riktigt inte kommer att dö.
Ja så sa hon och det är väl den inställningen man skall ha. Det är bara det att jag inte är lika cool som hon...
 
Och så höll det på hela dan igår och vissa saker vi åkte var ju rena barnleken medans andra var skit läskiga och det är ändå tur man glömmer hur rädd man blir och jag hade ju några åkattraktioner som jag förra gången lovade mig själv att aldrig mer åka men som sagt...där satt man med skägget i brevlådan och sket ner sig än en gång...suck...
 
Japp så var min gårdag. Nu är det söndag och jag har en vecka kvar på semestern men gör ett litet avbrott imorgon och går till jobbet och fixar så att vi alla får lön...eller ja...jag förbereder. Fixar det sista gör ju E och jag tänker att jag skall göra allt för att underlätta haha...stackarn....
 
Kram Alla
Kram Mitt starka hjärta
LoveNepal
 
Laters....
 
 

Ta mig tillbaka...

Livet / Permalink / 0
Ja så här såg det ut för en stund sen när vi precis kommit hem och min man nästan på direkten
öppnade kylskåpet och tog ut den största ölen han kunde hitta.
12 mil har han cyklat och jag har varit med som stöd...ja eller jag ställde mig upp varje gång han swishade förbi.
Ungefär 12 gånger på 3 timmar....
Haha...jag är sån bra fru.
Är bilden arrangerad?
Nä...varför tror ni det...?
 
Ja där satt jag och med min Simona Ahrnstedt bok. Och Sveriges nya "Erotik" drottning har skrivit ännu en ny bok om kärlek, intriger, familje problem och ja...sex...
Men man kan väl säga så här, att just den boken kanske inte var så lämplig eller nödvändig om man får uttrycka sig så för inget hängde ihop...
Jag menar cykling, män i trikåer och en bok med lite vuxenlekar...inte att rekomendera vilket slöseri...
 
Men naturligtvis så fanns tid över till lite analyser och jag funderade på allt mellan himmel och jord och av en inte helt förvånande anledning kom jag att tänka på förr i tiden(som så många gånger) och när jag var färdig kom jag på att jag var lite arg på "Darin" faktiskt.
 
-Mamma...när ska vi åka till Tisnaren?
Det var en fråga som några sommrar i rad kom upp och Tisnaren var den sjö där mamma hittat en vänninna med en stuga som vi lånade flera gånger och det blev ett återkommande inslag i mitt liv och min brors och vi älskade att vara där.
Det var där vi badade så mycket och det var där vi fiskade och paddlade kanot.
Det var där vi sprang nästan nakna och det var där vi tältade ute i trädgården.
Det var där vi plockade blommor och bär och det var där mamma Gunnel solade rumpan och nästan alltid kom det någon och förstörde mammas rumpsolande haha....
Tisnaren är ett soligt och ljust minne nu och ibland pratar vi om hur fint det var där och hur mycket kul vi hade.
Det var ett sådant där inslag i mitt liv som jag borde gett mina egna barn. Återigen blir det lite sorgset och jag tänker att även om jag gjorde båda mina barn till små vuxna tidigt så glömde jag ibland bort att ge dom livet också...
Men livet var inte så. Förhoppningsvis kommer det att komma andra barn som jag kan ge detta...japp det är så jag får planera.
 
Tisnaren jag vet att du finns därute och i mitt hjärta där lever du med alla minnen om en barndom som alla drömmer om...
 
Det är här jag blir lite arg på Darin för jag har nu lyssnat på hans låt "Ta mig tillbaka" tusen gånger de här sista dagarna och jag vet att den inte är så ny, men för mig är den det och den är så fin och ilskan ligger i att jag önskar att det var jag som skrev den för så bra tycker jag att den är.
Grattis Darin till en fantastisk låt...den ger mig så mycket inre ro och glädje...tack...
 
 
Ja vilka tankar och det var tur jag hade boken även om den inte passade in för annars hade det blivit riktigt djupa vatten för mig att trampa i...
 
Men Robban då?
Jodå han var jätteduktig. Han cyklade på och någon gång låg han först. Men mest låg han i mitten och även om han såg ut som ett utsketet päron de sista varven så var han med hela tiden och han kom i mål inte först direkt men han var ändå störst i min värld så...
 
 
 
Haha...att man kan vara så kär...
Och det är ju tur det....jag menar imorgon är det den 30 juli och det datumet år 2011 gifte vi oss och det var så fint och nu måste jag sluta för idag och titta på lite bröllopsbilder och några blir det ju säkert här på bloggen imorgon men det blir nog sent igen för vi har bestämt oss för att fira dagen med familj på Liseberg.
 
Det blir roligt det och jag och kaninen är ju bundisar...eller? Så var det ju inte, det var bara jag som tyckte det och stalkade honom en gång jaja...så var det...
 
Kram Alla
Kram Min cyklist
LoveNepal
 
Laters...
Till top