När man inte vill sova...

Livet / Permalink / 0
 
Ja där låg man, nyss hemkommen från jobbet. En massa ideér snurrar i huvudet och planer på hur livet skall fortskrida följde med mig på cykeln hem.
En av dom var att slänga av sig arbetskläderna med en gång och liksom bara gå ut och springa lite.
En mycket bra idé om ni frågar mig, men så blev det ju inte...
 
Nä, för när jag kom in genom dörren så kom sängen springande i 180 knyck och slängde sig över mig, rullade över på sidan och där när jag tänkte fly tog täcket stryptag, jag fick ingen luft och kunde inte komma loss så jag tänkte att...nähä,sover väl lite då...
 
Ja nu sov jag ju inte länge, men tillräckligt för att jag skall bli genompigg resten av kvällen. Och kanske men bara kanske gör jag idag vid läggdags likadant som jag gjorde igår när Robban febrilt försökte sova och jag inte hjälpte till.
 
-Vi kan ju ha en sångtävling? jag pratar ut i mörkret och hör ett grymtande bredvid mig. Jag nynnar och så skall du lyssna och berätta om du vet vad det är för sång? Jag väntar på en reaktion från mörkret och så plötsligt...
-Ja kör igång då. Robban suckar uppgivet och jag sätter igång och nynnar. Jag hinner nynna i två sekunder då jag hör ett tydligt NEJ! från mörkret.
-Vadå Nej...du hann ju inte lyssna. Jag låtsas vara irriterad. -Men jag vet ju inte vad det var för sång Robbans röst är lite trött i mörkret men jag hör att han flinar.
-Sov nu Anna! Robban vänder sig om och jag suckar, jag har verkligen ingen lust att sova. Sovrummet är sänkt i dunkel med lite ljus utifrån gatan, balkongdörren är öppen och så plötsligt hörs en manröst...Hejdå...säger den och jag får en ny briljant idé.
-Vi kan väl leka gissa vilken granne som är ute nu? Jag låter så entusiastisk jag kan och sucken från andra sidan sängen hörs nog ändå ut till mannen där nere på gården. Jag tror till exempel att det är han i porten längst bort i vårt hus. Han som har barn med den söta Thailändska tjejen....
Jag kvittrar på och typ Robban nu är det din tur.
-Men för helv..Anna, sov nu!!! Robbans röst ekar i mörkret och jag tänker att okej, jag har retats nog. Sen flinar vi båda två, jag vänder mig om och somnar ändå till slut.
 
Faktum är att jag ibland skojar så här med Robban. Det är lite taskigt för jag har aldrig behövt lika mycket sömn som han men det är ett roligt sätt att avsluta dagen på och han har tur som inte längre utsätts för sången "Sov lilla Totte" som jag brukade sjunga förr när han absolut inte ville bli störd.
 
Och ibland gör jag det för att jag verkligen inte vill sova, för det är ju så att när man väl somnat då måste man vakna och jobbet har ju som jag skrivit dragit igång och även om jag på riktigt är lika entusiastisk som inte, så var jag igår inte jätte sugen på att vakna idag.
Men det var ändå tur att jag gjorde det för idag har varit en bra dag och alla ideér som jag klurat på har jag genomfört och de har funkat jättebra.
 
 
Men visst är det lite läskigt att komma tillbaka till jobbet när man varit borta så länge men jag har tur som i år är så fantastiskt nöjd med allt vi gjort de veckor som vi varit lediga så det var inte läskigt i mer än två timmar eller så för sen gick allt som på räls....
 
Nu skall jag ändå gå och byta om.
En löptur blir det och jag hoppas att jag somnar som en stock för imorgon har jag mycket att göra och jag vill göra det också.
Men innan jag somnar idag så skall jag titta en gång till på gårdagens avsnitt av Game Of Thrones för det var det bästa jag sett på länge och jag är sååå...nöjd!
 
Så kom ihåg...!!!
En natts sömn är lika viktig som...som...äh...ingenting haha...
 
Laters...
Till top