Regnet det bara öser ner...
Ni vet när man springer runt hemma och liksom bara måste ha något gott.
Lite sötsug och lite hunger, det river i magen och själen, och man bara måste ha...
Då är det så fantastiskt när man hittar på något som blir en liten delikatess.
I mitt fall blev det den här gången pepparkaka med skinkost
och ja...det blev så himla gott....
- Alltså fattar ni vad det bästa med det här är...???
Jag står på kontoret, dörren är öppen och jag tittar ut genom de stora rutorna som vätter mot kanalen. Det ser ut som om någon öppnat storkranen i badkaret och att regnet står som spön i backen finns inte för regnet står som en öppen fors eller som när dom öppnar Huskvarna fallen i backen.
- Det bästa med det här är att jag inte har semester....
Jag tittar mig runt omkring på kontoret och uppskattar plötsligt att jag är där och att jag har fyra veckors semester att se fram emot...en annan dag.
Så plötsligt hör jag små knallar av åska och kommer på att då och då genom åren så har det blivit översvämmning lite här och var i byggnaden så jag rusar iväg för att kolla så att inte vattnet står högt inne på restaurangen.
Det gör det inte som tur är och när jag kommer in bland borden så kommer den högsta knallen jag hört på flera år och jag tjuter av glädje för det här...det här gillar jag.
Ja, jag menar...man blir så levande när naturens krafter liksom bara visar sig på det sättet för att inte tala om ödmjuk.
Men visst hade det också varit fantastiskt skönt att ha suttit hemma i soffan under en filt med en kopp te och bara mysa lite medans man ser blixtar och hör dunder. Som när man var liten och var på landet. Och visst varför inte när man ändå är där fixa sig en pepparkaka med skinkost till sitt te....
Det hade varit fint!
Men det hela är ju så typiskt svensk sommar och en halvtimme senare lyste solen och alla hurrade och kom fram från alla håll och kanter där man stått och väntat på bättre tider...typ...!
Men nu sitter jag som ni förstår vid datorn. Jag skriver, käkar "Nickel" och lyssnar på musik med Bon Jovi, samtidigt som Robban visar mig högintressanta saker som hur snabbt han cyklat uppför en backe.
Han har nämligen tagit ett så kallat "KOM" eller blivit "King Of the Mountain" som det så fint heter...
Nickel ja...
Som att få en barndomskäftsmäll var det när jag åt den första och jag som har tittat på dom här fina förpackningarna på olika ställen länge var så glad.
Ja jag köpte mig en ask till slut och har smaskat i mig de härliga bitarna med smaker som Marrimint och bröstkaramell, min gamla favoritblandning minsann. Godisbitar som utan att man märkte det i princip försvann från radarn för jättelängesedan för att nu på sista tiden ha dykt upp lite här och var och jag är så tacksam för det.
Oj! Nu kom Thunderstrack med ACDC en låt som kom senare i livet än Nickel och jag tänker att det får räcka för dagen med om hur livet i "Sysselstad" är...ja eller Jönköping som det egentligen heter...
Imorgon är det fredag och jag är lite ledig.
Sen i helgen är det jobb och....vänta på det....IRON MAN...
Robban han fixar och tränar och ibland som igår ser han ut så här....
Haha...jag dööör...
Min alldeles egen "Aqua Man"
Ja och kanske räddar han några Gösar och en och annan Gädda innan han tävlar.
Och om jag har otur kanske han ser vad jag skriver eftersom han sitter bredvid och kanske...bara kanske slår han mig med en Abborre....
Men sist en låt till Sussi som får jobba en hel vecka längre än mig och jag säger bara "Åh...vad du tjatade om Erasure..."
Dags att dra!
Laters....