Annalysen Analyserar

 

Ja ni ser ju minen och att jag är hänförd är ingen underdrift där jag går i trappan på slottet Chambord.

Hjärnan jobbar på högvarv och det är egentligen bara två tankebanor som far runt därinne...

Den ena är " Åh...Det är lika fint som i boken" och den andra är,

"Lev i nuet Anna, lev i nuet för helvete!"

 

Ja jag har ju lite svårt med det där att känna in nuet men jag har lärt mig och med åren blir det bättre.

Och det är lite det som är poängen idag. Atta summera vår resa och att gräva lite i hur det är när man nu levt nästan ett halvt liv och har gått igenom några och flera stadier av...liv.

 

- Anna...du skriver så roligt. Robban ligger på ett liggunderlag bredvid mig vi har precis gjort iordning för natten, tältet är uppe och sovsäckar utrullade. Vi är någonstans längs Rehndalen och året är 2001.

Robban har mitt A4 block i handen, det block som jag då och då skriver i om hur det är att vara på resa och bila i tyskland med tält och allt.

Bilen vi åker i är en gammal Toyota Celica 87:a. Vi puttrar runt på vägar hit och dit. Vi hamnar på avvägar när vi vill undvika att hamna i "Stau" som jag i år lärde mig att kö heter på tyska men hamnar återigen rätt då vi hamnar längs den fina Rehnfloden av misstag(som vanligt då) och vi häpnar över hur vackert det är och hur många slott som ligger där runt varje hörn. Vad vi inte vet då är att vi är så tagna så den här resan kommer att upprepas ett otal gånger åren som kommer.

Mitt block då...det som Robban läser i. Ja, inget är annorlunda med mig. Jag sitter bredvid när Robban kör och jag har papper och penna så varför inte bara skriva lite om våra upplevelser, sagt och gjort och det gamla blocket ligger här hemma någonstans jag har läst i det några gånger och att jag sitter här framför datorn med en egen liten blogg och skriver om våra upplevelser känns nästan lite ironiskt men mest sannolikt eftersom jag älskar att skriva.

 

Nu 16 år senare har inget förändrats mer än att tältet fått stå back för hotellrum istället, den gamla Toyotan är borta för längesedan och är nu i år ersatt av Volvon Larry. Och ja, vi är lite skrynkligare också haha...

 

Jag kan inte säga att jag har saknat tältet. Det har ändå varit rätt skönt att liksom bara köra fram till hotellet och lassa in sig och lägga sig när man varit som tröttast. I tältarvärlden eller campingvärlden som det heter är det lite knivigare. Receptionerna stängde oftast vid 20:00 och även om man hade som mål att ha hittat en bra camping innan klockan 18:00 så var det ett stressmoment i sig.

Nu behövde vi inte det och det var så skönt.  Men det har också varit en lyxresa bara hotellen har gått på 15000 och kanske mer. Vi har inte snålat med det vi verkligen velat göra även om vi inte öst pengar omkring oss. Men när vi pratade om det där så kom vi på att vi betalade 25 000 och mer för en charterresa härom året. Och även om man inte kan jämföra de olika resorna så gör man det ändå och jag som hellre gör något än ligger på solstol tycker att det här var mycket mer värt.

 

Så...en lyxresa medium style så fantastiskt och jag som nästan fått vara prinsessa i allafall i min egen värld är så nöjd och jag längtar faktiskt tillbaka även om jag är glad att vara hemma. 

Jag har fortfarande semester men känner att jag nu lika väl bara kan hasa omkring i livet utan planer och fix.

 

Men det är ändå träning som gäller och idag har jag för första gången den här sommaren tagit på mig min baddräkt och simmat en stund...