Hachiko och Nils-Erik
Hachiko...
Hunden som det gjorts en film om.
Hunden som varje dag stod och väntade på sin ägare när han
kom från jobbet utanför en tågstation i Japan.
Hunden som inte förstod när ägaren dog och inte kom hem igen.
Hunden som stod på samma plats varje dag och väntade tills han också dog.
Han står fortfarande kvar men nu som staty och i dagarna har han fått sällis av...Nils-Erik...
Nils-Erik ja...
Vem är då det?
Jo, vårat glada gäng därborta i Japan tog med sig en dalahäst. Han skall likt hemlige Mollgan få följa med dom på sina äventyr och om jag inte tror helt fel så kommer han att få se en massa roliga och fina saker...den förbannade Dalahästen...
Ja det känns allt lite märkligt att en uppstoppad dalahäst skall få uppleva det som en själv gärna hade upplevt. Men jag unnar honom det. Jag menar det är ju synd om grabben han har ju bara en massa stoppning i huvudet.
Livet då?
Jodå det går vidare och jag funderar som bäst på det där med förkylningar och hur det funkar egentligen. Jag menar hur är det ställt med kroppen när det geggar och låter i både öron näsa och hjärna för så mycket kan man ju säga att huvudet blir ju liksom lite bortdomnat och hjärnan svajar. Den sista frågan i ämnet får bli...hur mycket snor finns det i småland?
Febern har kommit stundvis men jobbet har fungerat ändå och min kommentar för någon vecka sedan att jag minsann aldrig blir sjuk, den fick jag inte äta upp utan den liksom letade sig in och geggade igen varenda kanal och kroppshåla som finns...
Äckligt Anna...
Ja jag vet och jag menar faktiskt inte nedre delen av kroppen utan mer liksom däruppe.
Lord I´m gonna keep the faith...
Men Japan då.
Jodå dom har det bra och än så länge glider dom nog bara runt och "konnichiwawar" alla Japaner dom ser. Och jag vet med säkerhet dom sover för tillfället.
Ja det ser ju inte så ut på bilden men den är inte tagen just nu.
Här hemma går det inte i många knop och mina analyser har hamnat lite i snorklistret. Men jag försöker hålla det stången genom att köra på i vanlig takt och det innebär ju nu förtiden att jaga checkpoints. Japp där kom den igen men jag ska inte gå på om det.
Jag lägger upp en fin bild istället....
Japp så såg det ut sist när jag Robban och Kim var ute och som ni ser är vi ju själa glada.
Haha..
Jag tänkte egentligen inte gå på om det hela men hittade bilden i mitt arkiv och tyckte att vi alla såg snygga ut.
Japp ibland är Björn med. Och det här kortet kom med för att det skall vara rättvist ja, ja, jaaaa....
Till Jonna och resten av gänget i Japan säger jag "Oyasuminasai..." och vinke, vink...
Till Kim säger jag...checkpoints i helgen eller...?
Till Robban säger jag...sluta jobba du är hemma nu.
Till Björn säger jag "Shut up Björn"
Och till mig själv säger jag...du är bäst!!!
Laters....