Att vara över positiv betyder att sorg får vänta, på gott och ont...
Javisst man skall inte vara negativ och att ordet onödigt är ett onödigt ord det vet vi nu, men det är också lite användbart och om man skall hårddra det hela så var nog ändå mitt inlägg igår rätt så himla onödigt...
Ja och för att följa den sista tidens trend så säger jag bara...onödig är som onödigt gör.
Det ni ser på bilden är ändå aningen nödvändigt och att jag precis innan hemgång idag blev inbjuden att inta dryck på ställe som jag känner så väl kändes rätt okej och rätt bra faktiskt.
Om det är många promille? Nix alkoholfritt var det här och det enbart för att skydda mig själv då jag efter denna första vecka av allt antagligen hade blivit "as packad" som vi säger här i socknen och möjligtvis cyklat ner i kanalen efter bara en intagen butelj.
Analysen idag är om livet som det är och som det blev...för några andra.
Kanske är den inte så fredagsig men den kom nu och då åker den på pränt så är det bara...
Livet är ju som alla vet föränderligt och att man ibland byter bana, vänder blad eller börjar om det händer ju.
För någon slutar livet och för alla runt omkring blir inget som det brukar vara. För någon annan börjar livet och allt ter sig ljust och lyckan sprider sig till alla runt omkring...
Ja hur livet än vänder sig och förändrar sig så skall man vara medveten om en sak...man kan aldrig backa och göra om och uttrycket gör om gör rätt kan man använda när man skrev fel eller missade något för stunden men i det stora hela så är det uttrycket inget att luta sig mot vad gäller livet i sin helhet.
Så slutanalysen får bli att det gamla "lev i nuet" stämmer och alla borde ta det till sig och liksom bara leva..NU!
Och här är orsakerna till dagens hjärnsmälta...
En vän som jag en gång upskattade mer än andra gick bort efter att hans liv blev för hårt och för mycket. Han tog inte hand om sig och som vanligt tänker jag...kunde jag hjälpt till? Antagligen inte, men ljuset i mörkret är att jag inte sett honom sen han var lycklig och mitt minne är ljust och fyllt av liv eftersom jag inte var där för att se när mörkret föll.
En annan vän blir ensam och det lyckliga familje livet gick tydligen om intet. Om detta säger jag inget mer än att jag är så ledsen för allas skull och eftersom jag inte vet så mycket om det inträffade så skriver jag inte mer.
Vän nummer tre kommer kanske idag att börja resten av sitt liv med en ny partner(om allt går väl). Och det pirrar allt lite i magen när jag tänker på att någon i skrivande stund kanske är antingen skit nervös eller skitlycklig för att det hela är över...
Ja min vecka har verkligen varit full av allt och missförstå mig inte nu...jag är inte deppig det har jag inte hunnit. Jag är tvärtom glad att det varit så mycket att göra så att jag inte hunnit reflektera och de två sista sakerna fick jag inte veta förrän idag och dom var inte hälften så deppiga som den första och den sista var ju egentligen bara lycka och åter lycka speciellt som jag precis fått veta att svaret blev ja och jag säger Grattis och lycka till(inte på Zazu vis (Lejonkungen)).
Men nu sitter jag här vid mitt tangentbord. Jag börjar slappna av och nu kommer sorgsenheten som inte hunnits med och jag är på riktigt ledsen nu. Och även om jag redan vet så är den ständiga frågan alltid...varför!!!
Kära vän, jag är så ledsen att du inte fick vara lyckligare. Allt började så bra och vi hade så kul. Jag tyckte du var en av de bästa och jag minns dig som så. Nu får du vila och jag stoppar in ditt leende och ditt lockiga hår längst in i lillhjärnan. Där du får stanna tillsammans med de andra som jag aldrig glömmer.
Må jorden vila lätt på dig...
Kram Anna
Laters...