Hösten... När mörkret kommer förklätt...

Livet / Permalink / 0
Kommer ni ihåg mina höstvykort?
 
 
Jag köpte ju fyra stycken med tanken att skicka dom till
personer som jag inte träffar så mycket eller som jag tyckte behövde ett.
 
Jag har fått iväg tre och kände mig rätt nöjd när jag tryckte in dom i den gula brevlådan här på vår gata. Ja det var lite spännande faktiskt.
 
Jag vet att två har kommit fram. Det ena för att det snart hänger på en vägg nära mig på jobbet.
- Visst är det ett fint kort. Jag tyckte det passade dig och kände att du behövde ett. Jag tittar på min kollega som varit ganska dålig och lite sjuk och som liksom jag haft en liten jobbig omställning på jobbet.
För det är ju så...jag menar att ibland(eller oftast) tänker man bara på sig själv när allt är lite kämpigt och glömmer andra.
 
- Ja ekorren är så söt, hon svarar med ett leende och stryker handen över kortet. Jag tittar på henne och flinar.
- Så är det ju, djur är ju rätt så lugnande, säger jag, så imorgon kommer jag att hänga upp en ekorre här på min vägg också! Jag pekar på väggen på min sida av kontoret och så skrattar vi båda åt tanken på att jag på riktigt hänger upp en korre där på min sida.
Hemskt va???
 
Och sen igår kom det här...
 
 
Japp så är det och det är ju så sant. Jag menar att sprida glädje är kul och jag tänker att jag kommer att göra det fler och mer gånger, ja, ja, jaaaa....
 
Nu är onödiga torsdag slut och jag med. Jag känner mig lite konstig men har sovit jobbruset av mig och känner mig piggare.
Hösten är en märklig årstid då det hemska mörkret kommer förklätt med alla vackra färger och man får whiplash av alla upp och ner känslor.
Men jag tänker att mitt lilla glädje spridande skänker mig tröst och ljus i vardagen och att jag dessutom överför det på andra och då känner jag mig lite bättre...
 
Imorgon är en annan dag!
 
Laters...
Till top