När man verkligen vill något...

Livet / Permalink / 0
Äventyr...
Ibland kan dom vara så stora att man tappar andan inför det faktum att man får vara med och för att det är så spännande.
Ibland kan dom vara små och inehållsfattiga men ändå få en att tappa andan av den enda anledningen att man släpper alla spärrar stora som små och liksom bara...hänger med.
 
 
- Platserna ni valt har gamla stolar, så om ni vill sen när filmen börjat är det bara att byta plats...
 
Jag tittar på den lilla söta damen som står där vid disken. På hyllorna bakom henne är godis och annat uppradat och när jag lite snabbt vänder mig om och tittar runt i den mini lilla foajen och ser den lilla kylen med dricka och det lika lilla skåpet med popcorn i, då får jag en sådan underlig känsla av tillhörighet och trygghet.
 
Nä det är verkligen inget stoj och stim här. Och förutom den lilla damen är det en bara en ung man i trettioårsåldern som ser lite trött ut där han står i dörren och väntar på att få titta på våra biljetter som han mycket väl ser att vi köper.
De båda jobbar denna lördag eftermiddag/kväll och vi som kommit lite med andan i halsen blir med ens lugna och tar våra biljetter och träder in i den stora salongen som också är den enda som finns på bion här...i Värnamo.
Filmen börjar och jag tittar på Robban, klappar honom lite lätt på kinden och viskar "bra kört..."
 
Någon gång på lördagseftermiddagen börjar vi som haft en liten lugn stund skruva på oss. Vi inser både Robban och jag att det behöver hända något, så jag börjar titta efter bio här i stan bara för att inse att alla platser är fullbokade på de filmer vi vill se.
-Kolla närmast liggande stad, Robban ligger mitt emot mig i soffan, kolla Värnamo eller Borås eller nåt.
Jag kollar och kollar. Överallt är det fullt. Men så i Värnamo där finns det platser till filmen vi helst vill se, ja hela  127 av 155 faktiskt och vi bestämmer att vi inte bokar utan åker om vi orkar och vill.
 
Så klockan 17:00 bestämmer vi oss för att filmen klockan 18:00 är något vi vill se och att resan dit är något vi vill göra och när vi väl kommer iväg klockan 17:22 och desstuom först måste hämta min väska hos Kim och Björn, då förstår vi att ja...vi åker på vinst och förlust och i highspeed.
 
Ja jag som hatar när hastigheter onödigt överskrids sitter nu i bilen(som jag uppenbarligen inte kör eftersom här behövs en van förare) med skräckblandad förtjusning och även om jag inte är onödigt rädd så är det några gånger jag nästan skiter på mig och jag tänker att det är tur att mamma Gunnel inte vet.
Men vi hinner fram och jag tänker inte gå in på hur fort han körde min man. Men jag vet att jag tänkte under färden att ja man lever bara en gång och det här är ju ändå rätt spännande. Och tänk sen att klockan 17:00 satt vi i soffan på Kanalgatan och hade nästan bestämt oss och sen klockan 18:05 ja då står vi i den mysiga lilla foajen på bion där, i Värnamo
 
Livet är rätt fantastiskt och jag är så glad att jag överkommit mig själv och faktiskt njöt av allt både film, bilfärd(med onödigt hög fart) och även min man haha....
 
 
Imorgon är det måndag och veckan startar med allt vad det innebär. Jag har fått lite nytt fokus och tänker göra ett litet ovanligt drag denna eller nästa vecka. Allt för att ge mig själv "förutsättningar" i livet.
Jag skall också lägga upp lite bilder från helgen som inte handlar om en galen resa till Värnamo.
 
Japp så får det bli...
 
Läjters....
 
Till top