Två födelsedagar och en...flotte?

Livet / Permalink / 0
Just nyss...
--Mamma... titta, vi har byggt en flotte...
Jonna skriker från poolen och jag som sitter och bloggar så paddan så det ryker tittar upp och berömmer det faktum att de sitter på varsin flytleksak som dom nu håller ihop med händerna.
- Jättefint, säger jag...mitt modershjärta fylls av märkliga känslor..
- Märkliga känslor...det var ett bra ord, säger Jonna och så flyter de iväg...
 
 
Jag funderar en stund på ordet märklig men fortsätter med mitt...
 
Lugnet sänker sig sakta, sakta...
Ja det är nästan tomt på analyser. Jag sa nästan och med det menar jag att stora analyser gett vika för lite mindre som typ...måste jag verkligen duscha...
 
 
Vi har det bra här i landet i Fjärran där vi huserar i byn Kutchenkurunkuy. Ja nu stavas det inte så, men jag har semester och utnyttjar min rätt att inte bry mig. Huset är totalt och helt nybyggt med tre sovrum alla med egen dusch och toa. Eftersom jag är svensk så är avundsjukan och orättvisan på topp, ja helt utan spärr faktiskt. Och som jag antydde tidigare så började jag ett tag längta efter pensionen.
 
Det gick dock över fort då jag insåg att man ändå är rätt gammal då...
 
Vidare...
Igår var en dag full av slott borgar och födelsedagsbarn...
 
 
Jonna uppfyllde den eminenta åldern 22 och när vi hjälpts åt att analysera, kom vi på att det var den åldern jag var i när Jonna föddes. Och tankar runt det faktum att...mamma minann hade en sexåring och en nyfödd bebis då... florerade och jag kände mig så stolt. 
Javisst iallafall ända tills ord som lite väl ung och mognad dök upp....
 
Och så slott...
 
 
 
 
 
 
 
 
Att sitta på en altan och blogga med plask och glada tillrop i bakgrunden är så lugnande. Snart skall jag duscha och vi skall åka och äta.
Det blir gott....
 
 
Vi hörs imorgon. 
Men först...
Grattis Björn på födelsedagen 😎
 
 
Laters...
 
 
 

När man liksom bara vill sitta kvar...

Livet / Permalink / 0
Här är man nu...solen skiner och vi med den....
 
Att resa ett helt dygn kan tyckas lite galet och många hade nog backat och liksom inte gjort det för bara fem dagars frånvaro och jag håller med. Men när jag satt där på planet igår så var det faktiskt en detalj som gjorde att en sån som jag tänkte att...shit, hoppas att vi inte landar snart...
 
 
Njut Anna, njut....
Lev i nuet, slappna av...
 
Likt det där med att jag måste lära mig att "hela Sverige kramas". Så måste jag som jag sagt lära mig att relaxa ända från tårna upp i fontanellen. Det går rätt bra faktiskt och att resa så här med hela familjen hjälper absolut till. Rädslan över att åka in i en av världens just nu oroligaste zoner är helt borta.
Men det kan bero på en sak...Cypern och huset vi är i är helt fantastiskt!
 
 
 
 
 
 
Fint som snus...är inte ett bra uttryck, vackert som en tavla passar bättre och de sista timmarna har tankar runt pension och framtiden med den i sikte florerat både i min hjärna och andras(Robbans).
 
Men det är rätt märkligt att tänka "hur ska vi leva avslappnat när vid pensionen" när man kan leva avslappnat nu. Alla i min närhet och nästan jag tänker så,  just nu....
 
 
 
 
 
I got life...!!!
 
Men det där med att inte vilja landa med planet då?
Trotts att jag oftast tycker att flyga är självmord i en i sammanhanget " liten plåtburk".
 
Jo av denna anledning...
 
 
Film...
Högt och lågt i alla genrer...
Tiden gick så fort och ja, det var nästan så att jag satt kvar där i stolen och liksom bara blev maskot åt Turkish Airlines haha....
 
Vi hörs och läses eller vad det nu kan heta ❤
Jag som nu sitter i skuggan och bloggar slutar nu av den enkla anledningen att.... jag kan!
 
Laters...

Ma Baker...

Livet / Permalink / 0
Gårdagen gick så fort och när jag tänkte att jag skulle då skulle jag göra något annat...
 
Ja, det är bråda dagar, familjen är på väg att emigrera, ja inte riktigt så men nästan. Det fixas och donas i varje hörn av livet. Jobbet skall fixas så att det inte störs av min sköna frånvaro. Blommor skall vattnas och kläder strykas(ja eller kanske inte eftersom det är as tråkigt att stryka), alla projekt som är på gång måste göras färdigt eller läggas "on hold" som det heter på engelska...
 
Mitt i allt detta händer det spännande saker och jag tänker att ibland är det krångligt när livet blir sådär fullt av allt, speciellt när man inte kan sortera bort något utan allt är lika viktigt. Men det är då man får ta på "skygglapparna" och liksom bara åka på och hoppas att man inte krockar med något.
 
Robban...min kära man han gör sin sista dag på det ställe han jobbat på sen urminnestider, ja inte så länge kanske men det är länge nog för att få ordentlig separationsångest, eller vad det nu är man får när man heter Roberth och inte är känslomänniska.
 
Men jag har hjälpt min man så gott jag kan i detta, genom att få separationsångest åt honom samt monterat alla de tårtor han skulle ta med och bjuda på...
 
 
 
 
 
 
Ja jag monterade några stycken eller tre och att han fick med sig tårtor alá Kims och Björns bröllop var ju himla tjusigt i sig. Och när jag var klar med min mans tre fina tårtor, då monterade jag fyra stycken till men nu i miniformat...
 
 
Och om ni nu undrar över monterandet så är det så det man säger när man bakar tårtor med färdigköpta bottnar och heter Anna...
 
Javisst...jag menar, vem har tid att baka egna bottnar som man ändå inte får jämna sen när man ska skiva...
 
Som sagt jag gjorde några minikini tårtor ockskå. Allt för att fler skulle få smaka(typ Jonna)...
Och Jonna som har tur som har en mamma...eh ja jag vet alla har en mamma...då får man en fin lapp att läsa till....
 
 
Ja, jag la denna lapp tillsammans med mina minitårtor i kylen och jag skrattade riktigt gott åt min Tjorven referens.
 
 
Haha...ja...bästa Tjorven.
 
Tårtorna blev som ni ser fina i all sin enkelhet och idag när Robban vandrade ut från vår lägenhet som så många gånger förr, så var det för att vandra in en sista gång på det jobb som haft länge.
 
Och om man nu undrar hur han såg ut när han gick ja då får han själv illustrera det här...
 
 
Nya äventyr väntar och har jag tur så kanske han både kan rita och bygga en symaskin åt mig när han är mogen för det.
Och att han är den bästa arbetskamrat någon kan få, det bevisade han igårkväll när han in på sena kvällen satt och jobbade på som om inget konstigt skulle hända...
 
 
Lycka till mannen!
Hälsningar...eh...kvinnan...
 
Nästa spännande grej som hände idag var att min kära mamma Gunnel kommer att bli förevigad i Expressen då jag nominerat henne till årets Mamma.
 
Om hon kommer att vinna titeln?
Vet inte och det spelar ingen roll eftersom hon kommer att få en alldeles egen artikel i en tidning som nästan hela Sverige läser.
 
När den kommer?
Vet inte. Men jag kommer berätta närmare om allt det där senare och jag kommer antagligen att analysera min mamma sönder och samman...igen...haha...
 
Nu blir det inget mer.
Vi hörs när vi hörs, jag skall nu göra mig iordning och gå på bio.
Avengers Infinity War hägrar och jag...jag hägrar också...ja för min man iallafall.
 
 
Oj vad rörigt allt känns.
Bäst att sluta nu.
 
Om vi hörs imorgon får vi se och om vi hörs då ses vi.
Kram Alla
 
Laters....
 
Till top