En av de starkaste jag träffat...

Livet / Permalink / 0
Livet hoppade över en dag här på bloggen och nu så här på måndagseftermiddagen, sitter jag mätt och belåten efter träning och mat.
 
Lördagkvällen bjöd på trevligt umgänge och att bara sitta sådär och snacka och äta är ändå en rätt härlig grej även om det är som vi sa, en sak vi gör nuförtiden då dagarna då vi sprang på klubb är över...nästan...
 
-Tjena J hur är läget?
Jag tittar på J som precis kommit fram till bordet och satt sig. Hon tittar upp från drickan hon håller i handen och så säger hon...
- Ja, det går väl men det blir ju inte bättre, jag menar alla frågar hur det är och det är det jag måste svara.
Jag tittar på henne och förklarar att det är så man frågar när man inte vet hur man skall börja eftersom man inte ens kan föreställa sig det hon varit med om.
-Jag kan inte ens låtsas lite att jag vet hur du känner säger jag sen och ler medlidsamt.
Vi pratar på en stund och vad kvällen lider så tittar jag på denna människa som utanpå är precis som oss andra men som inuti måste vara en av dom trasigaste människor jag kommer att möta.
Jag tittar igen och analyserar lite runt hur det skulle vara att få påhälsning av polisen som berättar att mitt barn blivit dödad på hemskaste sätt.
Jag kommer inte långt eftersom jag kände tårarna komma när jag ser ett av mina barn ligga i en blodig pöl.
 
Det är ett tag sen det där hemska hände men jag vet att när det hände då tänkte jag så mycket på J och på hur hon håller ihop.
Nu satt hon där med oss och även om hon kanske inte skulle erkänna det själv så är hon stark och dessutom skall hon nu bli mormor och kanske får hon äntligen få omfokusera och gå vidare...en liten bit iallafall...
 
Nu får ni inte tro att vi hade en sorglig kväll, nej tvärtom alla släppte loss var och en på sitt sätt även J som inte brukar vara med, men som idag ville ha lite sällskap till ställe där barndomsvänner spelade i det band dom själva skapat.
 
Själv drack jag några drinkar och idag njöt jag verkligen där jag satt.
Det här gänget har träffats sen gymnasiet då och då och det är alltid lika trevligt...och blött haha...
 
 
 
 
Javisst och nu planeras nästa steg för det lilla gänget i livet.
Steget mot ålder 45 och ännu mera mognad haha...
 
Om någon nu undrar över J så kan jag säga så här. Hon och jag är inte på något sätt nära vänner och kanske är det lite fräckt av mig att skriva som jag gjorde.
Men jag tänker så här i Me Too och Kvinnor kan tider att jag vill lyfta fram ännu en stark kvinna som likt oss andra starka kvinnor liksom bara finns. Och hon förtjänar all min respekt! Och jag är så ledsen för hennes skull.
 
Men mitt andra huvudbry då?
Det jag inte skrev om sist, hur var det med det?
 
Jo, media...
Hur funkar det egentligen, jag menar förra året var jag och Robban i Stockholm och ni som läste kommer ihåg att vi nästan gick rätt in i en demonstration som NMR(Nordiska Motståndsrörelsen) höll i. Robban såg den lilla notisen i tidningen och vi undvek att gå till platsen där de höll till.
Det är hemsk att de finns men vet ni vad? Inget hände!
 
Nej så var det verkligen. De hade sin demontration och inget hände eftersom nästan ingen visste om att den skulle gå av stapeln eftersom media inte brydde sig särskilt mycket. Ingen skada skedd och de där tomtarna fick ingen som helst uppmärksamhet vilket är positivt.
 
Men så i år.
Det är valår jag vet det men media, WTF...
Likt Donalt T skäller jag på medierna men väljer att göra det i mitt huvud och jag tänker att det hela var så onödigt för visst är det bra att vi är medvetna och allt det där men sen finns det också tomtar(som jag kallar okunniga) som hör om det för första gången och som nu får upp ögonen för att det finns likasinnade tomtar. Och nu har dom fått sin reklam och tomtarna i NMR blir snart en hel "tomtearmé"....
 
Japp jag blir så trött så nu skriver jag inte mer idag. Jag har nu fått ur mig mitt huvudbry och totalt onöjd går jag vidare i livet.
 
Imorgon är det tisdag och jag ska jobba igen.
Ja det är ju fakiskt så att jag idag haft en ledig dag.
Och det tycker jag allt att jag är värd...ja jättevärd till och med.
 
Vi hörs imorgon förhoppninsvis.
 
Mot liv och öppna sinnen.
 
Laters...
 
Till top