Nässjö en stad någonstans ute i bögda...

Livet / Permalink / 0
Nässjö...en stad någonstans i Sverige, en stad full av liv och...cykelnördar...
 
Ja här sitter vi nu, jag och Jonna på ett café. Vi håller familjens cykelnörd nummer ett sällskap, med en liten udda detalj...han är därute och nördar ner sig och vi..vi sitter här inne och nördar över annat.
 
 
 
-Anna, jag går till affären! Robban går föbi ute i hallen och svänger in i sovrummet. 
-Vad ska du köpa där? jag ropar efter honom...
- Jag ska köpa ett batteri. Han kommer ut i köket där jag sitter.
- Vad då för batteri? han tittar på mig och svarar - Ett CR2032
- Vad är det för nåt? Kan du inte visa istället säger jag lite irriterat, jag menar vem vet vad det du just sa är för något. Jag suckar och tittar menande på honom...CR2032...fnys liksom.
-Det är så här litet, runt och platt. Robban visar med fingrarna och tittar menande tillbaka som om jag är den mest otekniska i hela världen.
- Jaha, säger jag...du menar CR2 032...varför sa du inte bara det då???
Jag flinar under lugg och tittar bort mot TV:n. I ögonvrån ser jag hur Robban också flinar för sig själv och jag tänker att ja, det är då tur att vi inte kan allt båda två, vad tråkigt livet skulle bli...!
 
Och så är det ju. Robban är därute och nördar ner sig bland cyklister och annat.
Jag sitter här och bloggar för det tycker jag är kul.
Och Jonna läser Harry Potter för att få uppleva allt det som filmerna inte visar, fast som hon vet, fast hon bara glömt det....
 
 
Själv är jag ju tydligen bara intresserad av min blogg...eller...?
Nejdå, jag är intresserad av en massa saker:
 
Att springa 
Att se på film
Att titta på människor och undra hur dom ser ut innuti...(själen)
Att lista ut hur få människor att må bra och bli bättre
Att utveckla mig själv och "Kamoja" så mycket bra från andra som jag bara kan...
Att dansa, måla och annat som jag gör för lite nuförtiden.
Att skriva...
 
Javisst och det sista är något som jag alltid vetat men inte utvecklat förrän då när mina båda döttrar fixade mig denna blogg 2014. 
 
Men vi är här för Robbans skull. Han är tillbaka på caféet och sitter nu och tittar på loppet genom fönstret. Utanför susar cyklister förbi varv efter varv. De skall cykla i en timme så fort dom kan och sen när det är klart då vinner den som cyklat fortast.
Inget konstigt alls.
 
 
 
Japp glad som få.
 
Nu måste jag sluta för det är dags för målgång, jag menar man måste ju visa lite intresse även om det är för husfridens skull haha....
 
Imorgon är det en annan dag och jag är där.
 
Laters...
 
 
 
 
 
Till top