Jag har en dröm...igen...
Nu är inte jag sådär nobel och önskar frihet åt alla och så vidare så att mänskligheten ska få det lite bättre.
Nej så är det verkligen inte(just nu)och jag säger bara skyll inte på mig jag röstade nej...till snö!
Ser ni henne? Min cykel "Tigerlilja" stackarn...
Hell Mary full of...snö...
Ja det var nog inte bara jag som suckade tungt idag när man tittade ut och snön vräkte ner. Nä visst och egentligen ska man ju inte sucka eftersom det har varit allt för många vintrar då det nästan inte kommit någon snö alls och då har man gnällt över det istället.
Men det är lite typiskt svensk det där...
I förrgår satt vi och filosoferade i ämnet löpning och det faktum att snön nog antagligen skulle försvinna snart, och efter en mellandag då den såg ut att försvinna så kändes det så hoppfullt...
Ja,ja...nu händer det väl förr eller senare men jag känner att senare är försent och att jag börjar tappa tålamodet. Men...positiva Svea säger...skärp dig och skaffa dig ett hopp med lite mer go i.
Så, vi går vidare från min insnöade själ till en helt anna själ nämligen vår kronprins Carl-Philips...
Ja nu vet jag inget om hans själ just, men jag tänker att han har en och att den idag kände sig både glad och kanske lite ofri. Men han är prins och då hör det till hans jobb att prinsa sig.
Och kanske att röka?
Ja det var min chef stående skämt igår ialla falla att han skulle röka "prince" haha...eh..ja...
Men så kom han iallafall då äntligen till mitt jobb och mina konstiga dagar kanske är över och farligheterna kanske kommer.
Om jag tog kortet?
Nej...
Jag missade hela grejen och såg inte ett smack.
Vad jag gjorde?
Jodå...jag gjorde super duper viktiga saker som att...köpa en älg!
Eh va???
Japp, jag drog iväg på stan istället, och jag kan känna så här i efterhand att det är rätt konstigt att jag som den största rojalisten sen den förra, missade hans intåg.
Men...jag köpte ju en älg.
En väldigt stor och fin älg som jag sedan i min iver att få ställa på det ställe jag tänkt ut, helt sonika liksom bara slog sönder.
Ja inte helt men sådär retligt så att det ena stora hornet liksom bara flög. Jag skrek högt i min fasa och skrämde skiten ur gästen som stod mittemot mig i korridoren. Jag bad om ursäkt och förklarade att det var älgens fel och han...gästen, han tittade på mig som om jag var det konstigaste han sett...
Dumma fina älg!
Ja den är verkligen fin...
Och ny...
Och jag var så lam när jag dängde honom i dörrkarmen så hornet flög. Och allt i min iver att få visa världen mitt nya inköp.
Dagen som är torsdag slutar nu med att jag hänger upp hela min existens på hur jag skall laga honom så att han håller och är fin där han står på den pidestal jag tänkt ut åt honom...suck...
Och vidare...
Idag var Carl-Philip på mitt jobb som sagt och jag är så glad att han varit där. Synd bara att jag missade honom...kunde ha visat honom min älg...
Det är också den stora internationella kvinnodagen idag.
En väldigt viktig dag om ni frågar mig men som tyvärr börjar urvattnas i kvinnosaks havet.
Förr var den störst av alla och kom en gång om året och vi pratade alla varmt om den och vårdade den ömt. Olika saker och event inträffade som fick alla att engagera sig och kämpa. Nu suckar tyvärr dom flesta män och kvinnor medans feministerna får en anledning att skrika ännu högre åt alla som inte engagerar sig på passande sätt. Och snälla feminister säg inte nu att jag är sämst, för jag sa fortfarande inte, att man inte skall kämpa. Det är bara det att om man har julafton varje dag...ja då försvinner syftet eftersom alla kommer att tappa intresset och gäspa för att till sist vifta bort det som ett irriterande flygfä.
Tung analys det där sista och den var inte tänkt att tänkas idag men tänktes ändå. Jag kan ju ha så fel, ja så är det ju.Jag ju inte bara Positivitetsminister utan också Allakangörafel minister.
Men nu har jag sagt det så...
Men vet ni...?
Carl-Philip...han kanske röker "Prince" hahaaaa......
Mot fredag och en helg full av "jag har en plan".
Det är också tomatsåsensdag imorgon och det är ju tur att den bara är en gång om året för annars hade vi alla fått skörbjugg. Ja, ja, jaaaa...
Kram alla!
Speciellt min mamma som är kvinnosakskvinna på det sätt som jag tycker om!
Och Anne...för att hon behöver en STOR en!
Laters...