Nej...någon proffcyklist, det blir jag inte...
Tidigare idag i en backe här i stan...
-Nej Robban, jag vill inte jag är rädd!!!
Vi har precis lämnat toppen av Dalviksbacken och är på väg ner, mot Vättern. Jag som för första gången på länge, länge, ja hela två år faktiskt tagit fram min racer, tittar nu frammåt och där lite längre bort ser jag kanten till ett förmodat stup...
Ja nu vet jag att det inte är så och det är egentligen inte så farligt men alla som vet vad en racercykel är vet också att den inte är riktigt som en vanlig cykel. Nej absolut inte, det här är en cykel som är gjord för såna som älskar att lägga i trögaste växeln i en backe likt den jag nu var längst uppe på och liksom bara trampa upp farten i typ 180 knyck och sen...neråt...
Cykeln är extra lätt med tunna däck och bocka styre där det sitter tiotusen växlar(eller nåt). Ja, den är verkligen gjord för höga hastigheter och racerkörning.
Javisst och hade jag nu varit som min man inbiten cyklist...ja då hade jag njutit och tjoat hela vägen ner för backen och inte som nu för några timmar sedan skrikit ut min ångest när jag krampaktigt höll i bromsarna och for ner för backen i typ kärring fart....
Det är nog ändå så att det är ovanan som gjorde mig till en riktig hare idag. Men visst är det lite läskigt när man har så små händer så man liksom inte kan hålla i bromsarna på det sätt som man vill.
Och man är allt super oskyddad. Men jag ska öva lite till och så blir det nog bra, jag menar cykling är ändå ett super bra sätt att röra sig på!
Vi är så sportiga jajajaaa....
Senare på kvällen var det så dags för årets första "Hitta ut". Ja ni vet när man letar checkpoints ute i det fria. Jag och Kim var ju som alla vet först att hitta alla förra året men vann inget då man fick för sig att det skulle vara mer sportsligt att lotta vinnare bland alla deltagare.
Vi har förstås låtit ledning och arrangör veta vad vi tyckte om det hela...
Och vad vi hört så ska dom se över det hela.
Super bra tycker vi, även om vi förstår att man kanske får ut fler att leta om det hela inte är så himla vinstinriktat.
Vi kommer ju ändå försöka vinna för vi är inga loosers haha...
Några fina bilder på det...
Solen har nu gått ner och en fantastiskt fin dag är över. Och tänk...det känns inte som om man var på jobbet alls fast man var det...jätte märkligt faktiskt....
Imorgon är det tisdag och då är det dags för ännu lite fler analyser, inte kring cykling dock för min analys i det ämnet får bli...att jag inte blir en proffscyklist, inte i det här livet iallafall...
Nej, det lämnar jag åt min man, men jag kan följa med då och då och gnälla över att det är för mycket oknytt i farten...
Hörs imorgon.
Laters...
Lycka till med cycklingen