Många känslor, och mjäll...

Livet / Permalink / 1
Nytt jobb ja...
 
Vecka numero uno har gått. Jag har fått all anledning att analysera både viktiga och oviktiga saker. Hjärnan har jobbat natt och dag med det som är och det som kommer.
 
En sak som avhandlats mitt i allt detta är mjäll. Ja för min skalp och hårbotten har protesterat rejält på min nervositet och stress över att inte kunna något, och när jag en av dagarna tog av mig kavajen så inser jag att jag skulle kunna bygga en lite snögubbe i mjäll bara av att skaka mitt arma plagg.
 
Så kan det ju vara säger en del, men jag tycker att om man har fått både en rundvandring med teknikern samt suttit och lunchat med nästan hela styrkan(i ett rum som är lika litet som en av våra toaletter här hemma) då är det lite irriterande att stå och titta på hur mjällen liksom bara regnar ner från tyget på axlarna och inse att det antagligen har synts hela tiden...suck...
 
Japp, så är livet men jag föredrar ändå att ha vanlig snö på mina axlar haha..
 
Jag försöker glömma min torra hårbotten och visar istället ett kort på en byggnad som nu är en del av mitt nya territorium.
 
Javisst. Den fina Herrgården är en del av det ställe där jag nu jobbar.
Ett ställe som heter...Qulturum.
 
 
Vad finns där inne undrar någon?
 
Jo här inne ryms några av de konferensrum där regionen bland annat utbildar läkare och annat eminent folk. Det är en härlig gård som ligger sida vid sida med motorvägen. Byggnader som ingen egentligen tänker på inklusive jag själv som missat att de existerar och som jag nu kommer att existera i där mitt på Ryhovs området.
 
Jag vet att jag egentligen inte skrivit så mycket om vad det är jag skall göra, men kortfattat så kan jag berätta att jag nu går tillbaka och jobbar som konferensvärdinna och om allt går vägen så är jag om några veckor den teamleader som skall göra regionens konferensanläggning bättre än alla andra.
 
Kaxigt va?
Haha...ja kanske lite överdrivet men jag skall göra allt i min makt för att föra vidare det indoktrinerade servicesinne som är mitt.
 
Just nu känns det iallafall pirrigt, läskigt, nervöst och kanske till och med lite ångestfullt och lite tvivel finns ju alltid men så är det att byta jobb och lämna tryggheten i det gamla bakom sig. Oavsett så är jag vid gott mod och de overkliga känslorna avtar om än väldigt sakta.
 
The show must go on, som han sjöng vår härliga Freddie!
 
Lördag schmördag...
Jag sitter som bäst framför TV:n och skriver. Den sega film "Siberia", vi ikväll valt gör det möjligt att titta på båda skärmarna utan att tappa fokus och år 2018 är det att betrakta som ett dåligt betyg på en film.
 
Vi har precis ätit gott och chillar i soffan. Imorgon väntar en liten familje sammankomst, där vi firar att jag, som ungefär vid tio års ålder fick rå ångest över att mannen på TV berättade att det var en hög procent av befolkningen som inte överlevde sin femtonårsdag, nu fyller 45.
 
Japp gammal som bara den haha...
Och en matbild på det.
 
 
T. T. F.N.(Ta, Ta For Now).
 
Laters...
#1 - - Jessica:

Vilken vacker byggnad! Konferensvärdinna, det kommer gå toppen, lycka till!

Svar: Tack 😊
annalysen.blogg.se

Till top