Don´t be hasty...

Livet / Permalink / 0
Tidig vår 2018...
 
-Du får ett brådskande ärende med en leverantör som är missnöjd. Det hela måste lösas på en gång, det kan inte vänta och om fem minuter skall du ha ett möte med en anställd som har högsta prioritering då denna har fått problem. Vad gör du...?
 
Jag sitter vid mitt vardagsrumsbord och stirrar ut i luften. Där har jag suttit i en dryg halvtimme nu och personen i andra änden av luren är en HR-specialist från det företag som jag sökt jobb på. Fråga efter fråga, scenario efter scenario drar hon upp.
 
Efter två personliga intervjuer varav den ena med högste chef på stället är detta nu den telefonintervju som skall berätta för företaget om jag har rätt tänk och är rätt personlighet att leda ett arbetslag på 15 -20 personer, frågorna är baserade på det formulär med typ 50 frågor som jag redan besvarat några dagar tidigare.
 
-Jag löser det jag kan med leverantören på telefon och lugnar denne genom attl visa att jag är på problemet, sen sätter jag mig i lugn och ro med den anställda och när det är klart då kontaktar jag leverantören och kollar hur det har gått och om det finns kvarstående punkter att lösa gör jag det innan något annat hamnar på min agenda...
 
Jag hör ett förnöjt läte i andra änden och jag pustar ut. Vi byter några vanliga vänliga ord och sen fortsätter förhöret i ytterligare en kvart och mer.
 
När det är klart tar jag på mig mina ytterkläder och går ut. Det hela var lika roligt som jobbigt och jag tänkte där jag gick  i kylan att ja...jag kan väldigt mycket jag, vad gäller ledarskap och hur man agerar när personalen är viktigast men även företaget...
 
 
Många bollar i luften, ja det är jag ju van vid och det där problemet innehöll ju bara två vilket är ungefär tio mindre än de jag brukar ha i luften varje dag på det jobb jag har nu...
 
Allt fortskrider, mina två referenser rings upp vilket brukar vara ett tecken på att man är på upploppet och ligger så bra till att allt i stortsett är klart.
 
Jag är så uppspelt för äntligen kanske min strävan är över och jag får mina farligheter...
 
Men så händer något och rösten inuti mig börjar skicka varnings signaler till hjärnan.
Anna...det här är ingen utmaning! Vänd om, det är för likt...Vänd om innan det är försent. Men gör det snyggt, och gör det nu!!!
 
Kommer ni ihåg det där jag sa om att vara färdig och att man måste veta att det är rätt...?
 
Att jag var färdig det visste jag nu.
Det var Kim som öppnade den dörren någonstans vid jul...
-Mamma...det där har du aldrig sagt förut, jag menar du har ju sagt att du vill göra något annat men det är först nu nyss som jag hörde dig säga att du är färdig på hotellet....
 
Ja så var det, jag hade precis pratat om mitt härliga jobb men i samma mening sagt att ja, jag är färdig där jag är....
 
Signe henne för nu visste jag att jag absolut var klar och att min hotellkarusell i princip hade stannat.
MEN...det betyder som sagt inte att man skall hasta!
 
 
Jag och hjärnan drog alla för och nackdelar en extra gång och när vi var klara, drog jag mig ur processen.
 
Besvikelsen hos den person som skulle blivit min nya ledare och som suttit med i alla intervjuer var påtaglig och jag kände mig rätt usel. Men som "Trädskägge" sa...don´t be hasty...
 
Stärkt av hela situationen fortsatte jag nu att söka efter "mig själv" och något nytt.
På hotellet gick allt sin gilla gång och jag som vet mycket började redan i snöslasket att förbereda min avdelning på hotellet för sommaren. Ja jag anställde de första sommarjobbskandidaterna redan efter julledigheten faktiskt...ett mycket smart drag....
_________________________
 
- Åh...fruktstund...
Robban har precis kommit in i vardagsrummet där jag sitter. På en tallrik har han uppskuren frukt som vi mumsar på en stund och när vi är klara skriver jag de här sista raderna.
 
Jag skall snart gå och lägga mig och titta på "Allt för Sverige" ett program jag alltid uppskattat men som jag idag missat början på. Men så finns ju SVTplay(min nya bästis) och då kan man ju både borsta tänderna tvaga av sig och lägga sig och ändå se programmet från början...
.
Mot måndag och möjligt måndagsgnäll,förhoppningsvis inte men man vet ju aldrig.
Ska kanske lägga energin på annat istället.
Javisst varför inte springa bort en stund eller liksom bara planera ett nytt projekt och göra det sista på ett annat. Ja, vad som helst för att hålla ångan uppe och hålla sig ung haha....
 
 
Dagens känsloförstärkning får bli den här låten.
Och tar man bara bort de sexuella aspekterna, ja då kanske den kommer till sin rätt här på bloggen idag.
Japp men bara kanske...haha...
 
 
Laters...
Till top