En snabbis...

Livet / Permalink / 1
Det är torsdag och alla som nu tänker åhå...en snabbis.
Nej, inget sånt. Jag menar att jag skriver lite snabbare bara...
 
Idag är jag glad, lika lång som bred och vikten är medium, som en köttbit i min smak.
Mitt tillstånd är lite oroligt och jag tänker att det är för att jag idag analyserat lite runt det där med livet och lycka. Man kan vara lyckligare än lyckligast och så helt plötsligt...så är det borta.
 
Ja, så är det ju, men...
Livet kan också vara tvärtom, javisst för du kan vara olyckligare än olyckligast och så helt plötsligt...är den bara där...lyckan.
 
Mitt i min oro fann jag plötsligt lyckan i en liten sång som jag då och då de sista 20 åren letat efter på sociala medier. En sång som jag som liten sjöng så ofta jag kunde för jag tyckte den sa så mycket om hur jag tänkte. Den blev liksom min kampsång.
 
Jag gav upp till slut efter att bara hittat texten, men så tittade jag på ett inslag på TV om vår kära Greta Thunberg som nu åker runt i världen med sitt härliga aspergersinne och liksom bara skiter i det sociala spelet och läxar upp den ena storpampen efter den andra. Ja, likt Sheldon kör hon på som en ångvält och jag, jag njuter. Ja där satt jag och log och då vips...så hörde jag sången långt där borta i lillhjärnan. Jag googlade min sång än en gång och där, där fanns den precis så som den lät då och denna gången var det inte bara texten utan hela sången med barn och allt.
 
Greta...här får du min kampsång. Den är från 1900-talet någonting och den betydde mycket då men idag...då betyder den än mer så...
 
HIT IT GRETA HIT IT!!!
Ja du också förstås Alf Robertson bra skrivet liksom...
 
Mycket kan roa de små, som han säger Robban...till mig.
Och ja, analysen idag får bli att Alf som skrev och spelade in den här låten då för längesedan kunde se in i framtiden. Där såg han Greta där hon gick längst fram i tåget fullt med ungar. Ungar som vill leva i en framtid där alla finns med. Ett tåg med långt fler ungar än hundra...
 
Imorgon är det fredag.
Då skall jag gå ut i periferin och vandra. Med mig i lurarna skall jag ha Alf och hans ungar.
Och jag, jag skall tåga taktfast genom min stad...
 
Laters...
 
Men vänta lite.
Anna du glömde ju filmer!
Skit i film...jag lyssnar ju på Alf nu...liksom bara...
#1 - - Gunnel Hall:

Tänk va bra han är/var och vad framsynt han var. Minns den när jag hörde honom sjunga. Tack Anna

Svar: Ja han var en vis man hahaaa...Förstår du mamma han sjöng ju visor :-)
Kram
annalysen.blogg.se

Till top