Gullefjun? Nej...!

Livet / Permalink / 0
Fjärrkontrollen, mobilen, glasögonen, glasögonfordralet, putsduken, alla pennor i väskan, nyckelknippan, bordet, alla handtag, alla låsvred, mjölkpaketet, tidningen, tandborsten, ratten i bilen, hela bilen....
 
Japp det ni ser är resultatet i min egen nya sport "Nämen var kan coronan vara nu då?"
Ja för även om jag är stolt som en nyduschad löptjej över att det land jag bor i inte går samma väg som alla andra länder utan istället manar till rim, reson och sans, så är jag inte överintresserad av att få corona då jag misstänker att det rätt så himla obekvämt om man drabbas hårt och, jag vet att det inte alltid slutar lyckligt utan riktigt, riktigt sorgligt...
 
 
Att göra allt för att livet skall vara så vanligt som möjligt utan att träffa för många andra människor, har också blivit en sport. Trandans och klosterruiner har blandats med tipspromenader, skogspromenader och kaffe stunder på fik utan att för den delen sitta i knät på andra. Och att tvätta händerna både före och efter toalettbesök har blivit en vardag precis som det faktum att det numera skriks ut order om att tvätta händerna så fort vi kommit innanför dörren här hemma.
 
Påsken skulle bli lite mer av allt i år det bestämde vi ju och vi jobbar på den och det känns bra. Ja, även om mamma Gunnels önskemål om att träffas lite grand ute på påskafton nog får bli en sådan där sak som inte kommer att hända.
 
-Mamma...jag mådde dåligt i flera timmar efter att jag lånade din toalett i två sekunder...
Ja, så var det, vi skulle bara plocka lite påskris däruppe på Öxnehaga och så plötsligt så blev det sådär kissnödigt som det bara blir när man vet att en toa inte står att finna. Jag har aldrig kissat så fort och suttit så inte på ringen som när jag var tvungen att rusa in till mamma och låna toaletten. Men visst ringen och spolknappen var skinande rena när jag lite senare och illa kvickt tog mig ut ur huset fortast möjligt.
 
Jag pratar med mamma på telefon och jag hör desperationen i hennes röst när hon finurligt försöker kringgå restrektionerna så att vi ska kunna träffas och jag förstår. Men ingen vettig människa skulle kunna leva med den olycka som kan komma med den dumma coronan och därför så vill jag verkligen avstå. Ja, för jag har ju bestämt att mamma skall leva i hundrade år...nämligen...
 
Vikt: Inte lättare tyvärr
Längd: Gudhemsklosterruin påvisar att människorna nog var lite mindre då på 1000-talet. Hade passat in där!
Tillstånd: Stressad, less, lugn, glad, orolig. Ja, ett slags alltihop tillstånd liksom... Har också känt mig gammal idag...det var nytt.
Film: Arn som alltid när jag varit i Gudhem
Träning: Löpträning och saneringsträning
 
 
Ja, lite nojig är man allt och häromdagen när jag satt och kissade analyserade jag lite det där med att kissa så hårt att det skvätter.
Finns det corona i toavattnet eller i skålen ja, då är man ju rätt körd det är man ju...
Men så tänker jag att rim och reson får råda och det kommer så mycket gott ur den här "krisen". Naturen mår bättre och folk blir hjälpsammare. Kriminaliteten har gått ner och jag, jag kommer att kissa jättemjukt i mitt framtida liv...
 
Påsken är här och jag har febrilt försökt hitta påsksånger bara för att inse att vi inte har sådant i vårt land.
 
-Amen...säger någon, vi har ju Gullefjun.
-Nej...säger jag, det har vi inte...!
Pinsamt!!!
 
Glad påsk alla...
Glad påsk mig själv
 
Laters...
Till top