En toalett full av glas...

Livet / Permalink / 1
På ett hotell i Göteborg sommaren 2020...
 
-Anna, du är ju helt störd...!
Robban tittar på mig och jag stannar upp, tittar på mig själv i spegeln som nu blänker lite extra och tänker...ja, han har rätt det här är rätt stört.
 
 
Ett design hotell med rum fulla av glas.
Allt är så fluffigt och puffigt och när jag sitter där på toan i full gång med att göra det jag ska(nummer två) samtidigt som jag försöker undvika att titta på mig själv i alla rutor runt omkring mig så börjar hjärnan analysera det den ser.
 
När jag är klar både på toan och med mina analyser så inser jag att jag blivit mer färdig med det ena av mina göromål. Det andra som var en analys av rang, den skulle jag aldrig kunna analysera färdigt utan att praktisera mina tankar först.
 
Så, som vilken normal människa som helst börjar jag att städa och putsa allt det det där glasiga runt omkring mig...på tid...!
 
Jag putsar och putsar. Speglar och krom blir fina och glänser. Snabbare...tänker hjärnan...snabbare. Och det är när jag står där och putsar handfatet i glas som jag blir påkommen av min man. Men istället för att reagera på det han säger så börjar jag frenetiskt och snabbt putsa glaset under handfatet och när jag är klar då kan jag bara konstatera att nä...det tog inte så lång tid att få det fint och gnistrande som jag trodde, fantastiskt lättskött liksom...
 
När jag nöjd tittar åt sidan, då ser jag hur Robban böjer sig ner och putsar spegeln under handfatet eftersom som han sa:  "Du har glömt lite där Anna"...
 
Haha...ja, men nog tycker jag att uttrycket störd är lite överdrivet. Även om jag kanske betedde mig lite mer än lovligt galet.
 
 
Sista sommarpratet är över. Laleh var med mig hela vägen där jag gick i sensommar solen. Klockan är 21:00 när jag tar bilden ovan. 30 minuter senare är det slut och jag vandrar hem med hjärnan full av Laleh, mig själv och skolan.
 
I övermorgon är de tillbaka i skolan ungdomarna. Mitt jobb börjar på riktigt liksom.
Mina förberedda lektioner och idéer om hur och när ska testas och utvärderas av ingen annan än mig själv, vilket är skönt.
 
Det pirrar i magen då jag nu också blivit mentor för alla tre årskullar på IMY Hotell programmet. Javisst bad jag om det. Och jag är inte är rädd. Det är bara så super viktigt att det blir bra. Om inte för min skull så för ungdomarnas.
 
Men det är bara att ta sats och köra för en sak vet jag...
Jag kan inte göra dem mer ovetande om hotellvärlden, och kan jag bara lära dem att le när andra beter sig dumt och orationellt då har jag kommit långt...
 
Min lista...
Mål: Att lära dem allt jag kan utan att tänka att det var så lite så...
Syfte: Att lyfta dem som inte kan lyfta sig själva och ge dem framtidshopp
Tycker: Att skolstarten för med sig en känsla av skräckblandad förtjusning
Gillar: Att vara tillbaka och jobba 100% och att känna att jag vill ge det också.
Ogillar: Att vara novis i vissa lägen då det gör att mina vallningar som lurar i klimakterievassen får för sig att det är fritt fram.
Sist: Det där med att ställa sig och putsa  en toalett av glas för att man liksom bara måste är faktiskt lite konstigt. Men inte lika konstigt som det är för en hotellstäderska att komma in i ett rum där gäster bott i två dagar utan städ och finna toaletten typ...orörd.
 
Och jag putsade verkligen allt ni ser där på bilden. Glas, behållare, ja allt.
Det är bara en tanke som bekymrar mig lite...
"Spolade jag verkligen efter mig när betänksamt började städa?"
 
Stackars städerska. Vilken mindfuck liksom.
 
Eh...ja, just det:
Laters...
 
 
 
 
#1 - - Susanne Gustavsson:

Tur att jag inte jobbade där , fy fasen vilket slitgöra :-)

Svar: Ja, hon såg rätt lättad ut städerskan, när jag sa att hon inte behövde stannar städa 😁
annalysen.blogg.se

Till top