Annalysen Analyserar

Han står där vid stämpelklockan och jag tittar på honom när han tar upp sitt kort.

Märkligt tänker jag under nästan hela hans tid var den omodern men nu som en påminnelse om hur länge han varit med så är det en topp modern klocka som stämplar honom ända in i datavärlden.

 

Han har antagligen aldrig glömt att stämpla vare sig in eller ut. Och sjuk näe...aldrig.

 

Jag har varit sjuk berättar han men jag lyckades alltid bli det under helgerna.

Jag ler för det är så sant han har varit där varje arbetsdag han behövt vara där och vi har alltid hälsat oavsett om jag gjort det direkt på morgonen eller senare på dagen.

 

Vi står där vid klockan och ett tag stannar jag tiden och tar kort i mitt minne. Ensamma är vi också och det känns som en ironi att det är han och jag som står där ensamma när hans sista stämpling sker.

 

Det är inte sista gången vi ses säger hjärnan och munnen samtidigt.

 

Han ler. Det är första gången jag tänker på att han ser gammal ut och jag ser helt plötsligt mig själv om 25 år från nu och jag springer där fortfarande och plockar och plockar skinn och ben, skinn och ben. Och jag tänker att snart är det slut och den dan jag stämplar ut och avslutar mitt arbetsliv då kommer jag att se honom stå där bredvid.

 

 

Frånsett mig själv och några enstaka fler har jag inte sett någon kämpa så som han varje dag. Han är stark, så stark. Men jag är inte hälften så tålig ändå...

 

Av hans 38 år var jag där 20 och mer...

 

En gång....en gång på 20 och mer har vi kivat lite och då menar jag lite. Det var över en vagn(naturligtvis).

 

Vi kramas i mer än två sekunder. Både han och jag hatar det där men nu kramades vi båda tillbaka...och nu fattar jag klockan 19,34 sex timmar senare vad det var som hände.

 

Han har alltid funnits där och nu kommer han att fattas mig.

 

Många har kommit och gått men jag är kvar och när jag idag såg min framtid...ja...då vet jag inte?

 

Inget mer godmorgon Anna....usch ja...

 

En liten sång till dig EG och ja den är avsiktligt lite sorglig

 

 

Ja jag tog min egen Jonna låt och lånade ut den till honom...

 

Lycka till och njut av din pension vi kommer att sakna dig och dra roliga anekdoter :-)

 

_________________________________________

 

Vi byter ämne och talar lite om Valborg.

 

Vad är det?

Varför?

Va...jag har glömt.

Googlar...

............

...........

Tillbaka....

 

Jo Valborg är en blandning mellan en tysk hednisk högtid och ett helgon som hör och häpnar heter Valborg.

Eldar tänds för att hålla borta häxor och spöken och blandades förr med att man gjorde en massa väsen för att skrämma bort det otäcka.

 

Kort och bra sammanfattning och finns det någon analys i detta.

 

Ja...jag är ledsen över att EG har slutat och jag kommer inte att se eldar och sådant idag för det är inget kul.

 

I övrigt får vi se hur det ter sig här på bloggen i dagarna som kommer både tonårsmamman och slottet Vemvetvar tar nog en paus. På slottet funderar Ajna mycket över den ständiga kampen om tiden och tonårsmamman är nästan vuxen.

 

Men mer om det sen.

 

Tar om en stund en valborgisk löptur runt en sjö eller två för nu efter den största regnstormen sen sist så är det sol utanför mitt köksfönster.

 

Jag vill också till sist bara säga att jag löst ett världsproblem.

 

Folk i min ålder är lite arga över det här med att vi som växte upp med "Negerbollar" inte får kalla dom det längre och jag kan väl säga så här att jag förstår att det är stötande men om det gör någon glad så har jag bestämt att det varken heter negerboll eller chokladboll längre för nu heter det....vänta på det...."Latinoboll"

 

Japp för mig är det okej eftersom jag är både brun och söt och har mjäll ibland och det skulle  vara en ära om folk ville kalla den för det.