Munk frukt....
Luo Han Guo....
-Its a fruit that my father gave me so i could make tea. -And he also send me some dried orange.
Zon har precis kommit hem från sin resa till Stockholm och står i dörren till sovrummet där jag och Robban ligger på var sin sida. Båda med var sin krämpa...ja, så att säga.
Han frågar hur vi mår och sen undrar han om vi vill ha en dryck gjord på frukt som hans pappa skickat med honom från singapore.
- Vi dricker det för hälsans skull säger han sen. -Och hemma köper man det ur stora kar med tapp och det finns nästan överallt, fortsätter han...
- Vad bra Robban det måste åtminstone du testa som är Dobbad nu igen haha....säger jag.
- Och, fortsätter jag. -Vad gör du om det funkar och du blir bra direkt?
-Äh..då är det ju bara så att Zon får stanna här hos oss i all evighet säger Robban och skrattar.
Zon skrattar han med och sätter igång.
Under tiden måste vi göra lite skit viktiga måsten i livet som trotts krämpor fortsätter och struntar fullständigt i hur vi mår liksom.
Så vi drar till Ica Maxi och införskaffar förnödenheter till vårt skafferi och jag som inte kommit någon vart de senaste dagarna får möjlighet att fixa lite inför kommande 1:a advent...äntligen...
Men det som varje år gör mig glad är när jag ser det här i affären och jag köper gärna.
Japp så är de då här igen Annas pepparkakor. Och även om det är så att de faktiskt finns året om i mindre skala så är jag tillräckligt själv kär för att tänka att alla i detta avlånga land blir glada när de återser min kakor.
Fantasi?
Jajamen!
Robban passar på att köpa nässprej och ingen vanlig nezeril skit här inte utan man köper den "Stora kanonen" så att säga...
Japp och som om inte det här vore konstigt så hämtade han ett paket på posten.
Och som "Malena Erman" och alla cykelnördar i hela sverige skulle utrycka det "Inget konstigt alls"....eller....?
Alla får gissa och det är kanske inte så svårt haha....
Men iallafall...
Väl hemma hade den gode Zon gjort färdigt sin häxbrygd och det luktade väldigt märkligt i hela lägenheten
Men jag drack och Robban drack och det var väldigt speciell smak och inte helt dumt om ni frågar mig.
Har försökt hitta en svensk benämnig på frukten men det stannar vid engelskans "monk fruit" och den ser ut så här i verkligheten...
Jag tänker att det här med mat och annat som man inte smakat eller har en aning om att det finns är så spännande och med Zons hjälp har vi fått smaka mycket nytt och det är ju riktigt synd att han snart skall åka.
Fast "Våran jord är inte stor" och han kommer säkert igen...om ni frågar mig.
Imorgon är sista dagen på ett tag och som sagt vi får se.
Nu sitter jag här vid datorn igen och foten är pinsamt bra och Mamma Gunnels metod funkar för att bara sitta på ändan i sådana här situationer får ju inte blodet att cirkulera.
Har inte sprungit runt på jobbet direkt men det har varit så nyttigt och doktorns ordande om sex veckors återhämtning känns konstig.
Fast det är farligt med övermod och jag tar en lugn dag till innan jag ens vågar tänka att det känns bra och stundals berättar foten för mig att den finns och det är då jag får touretts och säger ord som "balle" och ibland blir jag internationell och säger "fuck".
Så nu är det precis som G sagt ibland att jag precis som hennes man har en släng av touretts då och då...
Kram Alla
Kram G
Kram E (somkämpatsomenamazon)
Laters...