Astrid, Pippi och den sabla åldersnojan
Min kära Astrid här är du nu på din alldeles egna sedel
Jag tycker det är så roligt och jag är så stolt över dig.
Ja så har jag tänkt varenda gång jag fått denna relativt nya sedel i handen och glädjen har varit stor över att lilla Pippi också får vara med. Men glädje kan ju inte vara för evigt som dom säger för just denna fina Astrid sedel gav mig ännu en släng av livet som det blivit igår när vi satt och fikade.
-Åh...vad roligt att dom har till och med har text i den lilla boken. Kim ser så glad ut där hon sitter med min "tjuga" i handen.
- Aha...vad står det då? Säger jag sådär lite tufft för vem kan läsa sådär super liten text liksom...
- Jo det står "Fina lilla krumelur jag vill aldrig bliva stur" Kim sitter med sedeln 30 cm från näsan och läser utan problem.
- Näe...nu hittar du på...jag tittar menande på henne och jag känner hur en liten uns avundsjuka dyker upp i bakhuvudet.
- Nähä...det står mer säger den sabla ungen och fortsätter läsa....
Nu börjar jag bli riktigt sur och fler med mig för vi sitter runt fikabordet och alla tittar nu avundsjukt på Kim.
Björn tar kommandot men han har ju glasögon så han gills inte och jag tror inte det hjälpte heller.
Robban som suttit och lyssnat i tysthet på vår konversation tar sedeln ur Björns hand och han tänker inte ens försöka utan förstorar med hjälp av sin mobiltelefon det som står på där i boken bredvid Pippi.
Nu ser vi alla klart och tydligt vad det står. Kim hade rätt(naturligtvis) och jag och min åldersnoja tänker att jaha...det är alltså så illa...
Måste jag gå till en optiker nu...det har jag aldrig behövt göra förut. Min syn har ju alltid varit perfekt så att säga, men visst har jag den sista tiden märkt att det blivit sämre men nu...nu är det kört...
Alltså när försvinner åldersnoja?
Jag menar så här kan man ju inte leva det måste få ett slut.
Jag får minsann kämpa lite extra med mig själv där, jag menar jag är ju oftast nöjd och tryggheten som kommer med att bli äldre...den är fantastiskt skön så...
Men jag tror också att Kims syn är lite utöver det vanliga. Hämta er en Astrid sedel håll den 30 cm från näsan och testa själva jag menar...vem kan se och läsa sånt där puttefnask...fnys....
Ja det var en händelse från igår. Idag är det idag och jag har fortfarande inte sett effekten av den där sabla timmen vi fick tillbaka. Visst...det var lite ljusare i morse men i övrigt så...nej ingen skillnad.
Men det var en fin morgon ändå. Himlen var rosa och röd och blå och jag for fram på min "Tigerlilja" och tänkte att...ja det här är nog den sista relativt varma morgonen på ett tag, så Anna...njut för tusan...
Imorgon är det tisdag och jag skall jobba och spinna men innan allt det händer så skall jag nu när jag skrivit klart för idag gå ut i köket och kolla termometern så får vi se om det blir en liten löptur innan jag lägger mig för dagen.
Vänta...kollar nu...
Tebax...
6.5 grader tja...lite musfrys skadar ingen...eller...?
Kram Alla
Kram Astrid
LoveNepal
Laters...