Annalysen Analyserar

 

Nä, det kunde väl ingen tro, mer än min mamma, bror, släkten i övrigt och alla andra som kände mig då när jag var tre, fyra, fem och sexton skitar hög med mössa på.

Men sen blev det lite mer ordning och nu funderar jag så här runt mina dagar som de kan komma att bli då när jag liksom inte har ett jobb att gå till varje dag.

 

Ruta!

Ja, man måste ruta in sin dag då det är så väldigt lätt att liksom bara ta time out och låta avgjuta sina kroppsformer i madrassen utan att den för den delen är gjord av material som är gjort i syftet att forma.

 

Man måste fortsätta att ha sinnet inställt på arbetsdag och att gå upp i ottan och sysselsätta sig är nog så viktigt för att inte tala om nyttigt...

 

Sen är det ju också viktigt att tänka att man minnsann ska få ett nytt jobb och inte på några vilkor sluta leta. Jag vet vad jag pratar om och jag vet vad som krävs. Dessutom har jag erfarenheten av att "jaga" jobb utan förbehåll i och med ett ihärdigt letande de sista åren.

Jag menar, ett CV är ett CV och det finns inget som hindrar att man skickar iväg det lite hit och dit.

 

Nej verkligen inte!

Och idag är jag kanske både en framtida Vietnamesisk kock eller varför inte en förskolechef. Och när jag ändå riktar slangbellan åt ett annat håll, varför inte bara sikta på att bli Flygplatsman/Ramppersonal...

 

Japp varför inte...liksom bara...!!!

 

-Haha...du kommer inte vara mycket ledig du...

Mamma Gunnel skrattar åt mig i telefonen. Jag sitter ensam och dricker en cider på ett ölhak i vår fina stad och har ringt upp för att inte verka ensam och vierd(eftersom jag sitter vid ett bord och pratar för mig själv istället då! Haha...) Inte för att jag var törstig eller blivit alkis utan mer för att lugna nerverna efter ett möte jag precis haft. Ett möte som kan komma att förändra allt...

 

Stämningsmusik...

Mitt möte på ett av stadens gymnasier var kort men intensivt. Jag hann berätta hur jag tänkte nu och hur jag hamnat där, jag fick information om hur skolan tänkte runt mig en kort stund innan det dags för en liten rundvandring i de tysta lokalerna. Sen sa vi adjö rektorn och jag, med planen att jag tillsammans med en annan person ska få ha min första lektion i hotellyrket och få chansen att lära 16 åringar med olika ambitioner att inte vara "slarvor" här i livet och fokusera på framtiden och sina förutsättningar.

 

Fattar ni?

Jag skall få prova på att vara lärare och det om bara några veckor...!!!

 

Men...

-Jag tänkte att du skulle få kontakt med Wassims fru, hon behöver någon som kan förklara hur det funkar här i livet...

Mamma Gunnel ger mig en sista uppgift efter att jag berättat om alla andra uppgifter jag gett mig själv.

Uppgifter som att träna, laga mat varje dag, skriva färdigt min historia, söka jobb, jobba extra, ha lektioner etc, etc...

 

Som sagt man behöver inte vara ledig när man är det, om man inte vill då förstås...