Analysen om bloggen och en bröllopsdag...

Livet / Permalink / 0
Kära lilla blogg, nu är jag här igen, jag har inte skrivit på ett tag och naturligtvis har jag analyserat just det...
 
 
Analysen var inte lång men för en gång skull väljer jag att inte orda för mycket då jag känner att lilla bloggen just nu går på känn. Känn som i när jag känner för det och det utan att liksom ge den fingret utan mer som för att ge den den kärlek den förtjänar då min hjärna nu är på 200% om hur, var, varför med vem och så vidare...
 
Ni skall dock inte misströsta, jag har inga planer på att lägga ner min lilla blogg!
 
Bröllopsdagen...
 
Ja nu är det åtta år sedan jag skred ner till altaret och totalt glömde bort att Kim och Jonna skulle ge bort mig till mannen jag älskar och som tagit bra hand om oss allihopa så bra.
Tanken var ju att de skulle ge bort min hand som ett tecken på att det liksom var okej att deras mamma nu efter tusen år av avvoghet mot hela giftas grejen gjorde en helomvändning och liksom bara plötsligt tyckte att det var okej...
 
Och det var okej för att helt plötsligt få ett sätt till att höra ihop på var så fint och jag har inte ångrat en enda sekund.
 
Vad Robban känner?
Ingen aning.
Frågar...
 
-Robban hur känner du med det här med att vara gift? Tycker du att det fortfarande känns okej?
Jag tittar på min man där han ligger i soffan mittemot. Han tittar på mig om än lite snett eftersom han tittar på en film, och så ler han och skrattar nervöst.
-Vad menar du? Vad är det nu?
-Nä, men jag bara frågar för att jag tycker det är intressant att höra hur du tänker(och för att jag vill skriva det i min blogg då), jag menar känner du någonsin att du ångrar dig? Han tittar nu lite hjälplöst på sin fru(moi) som han ibland(tror jag) önskar inte skulle vara så frågvis men han svarar:
-Jag känner att du alltid tänker så mycket och att ja, det känns fortfarande helt okej att vara gift med dig.
-Omeen...tills vi dör grejen då, jag fortsätter att puscha...känns det fortfarande som om det är vi tills vi dör...?
Nu suckar han och säger...-Anna, vi kommer att vara gifta tills jag dör iallafall, du kommer liksom inte att bli av med mig, får jag se färdigt filmen nu snälla...
 
Ja ni hör ju, han är helt betagen av mig och min frågvishet och om han inte varit gift med mig...då hade han haft det rätt tråkigt även om han då och då skulle få uppleva lite lugn och ro haha...
 
 
 
Japp och den bästa bröllopspresenten jag fick idag var när Robban liksom bara mekade ihop vår tvättmaskin som den tekniska gubbe han är.
 
Men han är min gubbe och vet ni...det startade som en känsla, som sen växte till ett hopp som sen...äh...lyssna bara sången här nedan, sången "The Call" med Regina Spector som vi hade på vår bröllopsfest...
 
 
Men det har hänt mer för jag har även i dagarna...
Åkt land och rike runt och när jag var framme landet för längesedan då träffade jag mamma Gunnel och moster Runa. Båda pigga och glada och fulla av minnen från förr...
 
 
 
 
 
 En trivsam stund blev det där på Runhällan både för människor och djur.
 
Jag har också:
Hittat ett smultronställe uppe på Hallandsåsen och som den hotellnörd man ändå är så har det liksom blivit lite av en sport att hitta dessa ställen som olikt andra har just det, det fär olika...
 
 
 
 
 
Bella Luna detta lilla ställe med sina 7 rum gav mig så mycket inspiration och om jag någonsin tänkt tanken att öppna ett eget litet hotell då är detta förebilden med pool och allt...
 
Vikt: Håller som bäst på att analysera lite hur jag skall gå vidare med livet som lite grövre...
Längd: Det jag växte i Franska Alperna sitter fortfarande i...
Tillstånd: Beslutsam, tillfreds och lite tom.
Film: Ja, det var ju en på gång nyss men den är slut och jag har inte brytt mig om den så...
Träning: Jag och Robban har varit på gymmet.
 
Livet lever och jag lever med i livet.
Robban och jag är fortfarande lyckliga efter 8 år och det känns bra, han överlever tack vare sin förmåga att liksom bara vara en stabil man i alla aspekter en man kan vara stabil i och jag är glad för det för då kan jag vara den kvinna jag gillar att vara 💖
 
Laters...
 
Till top