Vi ses imorron...moron...
Språk...
Man kan inte sluta älska det och att hitta likheter och olikheter och skratta till man dör är nu min vardag...
Men först:
Sociala medier...älska eller hata? Finnas där eller inte finnas?
När barnen var små och internet också, då kämpade jag hårt för att inte vara med i den utveckling som jag ansåg vara skadlig för alla.
Och det var inte förrän jag träffade Robban som jag liksom bara gav mig hän och ville vara med. Mestadels för att han förde in en dator i hemmet som saknade en, och för att jag insåg att mitt uppmärksamhetssökande kunde få sig en lite skjuts och även om jag till en början inte själv var med i flödena så åkte jag snålskjuts på Robban rätt länge innan jag själv såg dagens ljus på till exempel instagram.
Japp, nu är jag med och med och alla mina 942 inlägg visar att mitt uppmärksamhetsbehov var liiite större än jag trodde.
Men ibland då tar de socialmedierna över och överaskar dig på ett sätt du inte är beredd på,och det oavsett om det är positivt eller negativt. Häromdagen kom ett foto upp från 2016 och jag tänkte att shit...det här var inte vad jag ville se nu...
Texten under kortet löd: Hejdå macken...ses imo...eh...om fyra veckor...hurra!!!
Jag tittar på kortet och även om det inte är något fel så blev det ändå känslomässigt och när jag analyserat saken en stund då kände jag att det blev så bara för att det som kortet representerade nu känns så overkligt.
Men visst...jag tackar instagram för påminnelsen och drar vidare mot idag och nu...
Och så språk...
- Hejdå vi ses imorron...
Dejanas brytning av ordet imorgon blir för mycket och vi skrattar så vi dör. Dels för att hon innan på dagen hänvisat till sig själv som ett moron men i engelsk mening, dels för att vi så många gånger idag skrattat oss fördärvade åt alla möjliga svenska ord som liksom bara inte vill sig i vokal väg för alla dessa stackare som nu skall lära sig.
Moron är som alla vi som kan engelska vet ordet för dumhuvud, och när vi nu sa adjö för dagen så blev slut resultatet att " vi ses imorron moron" och så...gick vi åt varsitt håll.
Japp mycket skratt har det blivit dessa veckor som jag hängt runt på CC och tjejen på bilden Dejana som nu blivit min syster av den enda anledningen att hon adopterat "Mamma Gunnel" som sin egen är nu en ny fin vän att lägga till i vänträsket som jag nu så skönt sjunker ner i...
Vikt: Lite fläskigt idag och när jag skrivit färdigt skall jag ut och springa
Längd: Vet ju inte vem min mamma är men Lilla My kanske fick barn och hon föddes ju på 50 talet så...
Tillstånd: Orolig, lycklig, nöjd och orolig igen så Anna = ett möjligt moron...
Film: Ingen idag, men i flera dagar så har "Skönheten och Odjuret" med Emma Watson åkt upp och ner i filmtarmen.
Träning: Skiver väl löpning så att det blir mer verkligt.
Det var allt för idag!
Och imorgon är det imorron...moron...hahahaaa....jag dör...!
Laters...