Lilla landet brunsås i stora staden...Mind the gap...
"Om jag dör nu så förstör det så mycket. Jonna är på plats och kommer att få sitt livs resa. Kim behöver hjälp hemma och Robban blir alldeles ensam och jag, jag som nu har så mycket på gång kommer inte att få se min egen utveckling....min nya framtid..."
Ja där satt jag på planet på väg hem, ensam...
Tankar om allt flödade genom hjärncellerna, alla i lite mindre positiv anda för ja...jag är flygrädd...så in i bomben...
- Mamma, det är en massa svenskar runt mig så säg inget dumt nu...
Jonnas röst är glad och hon fnissar lite när hon pratar vidare. Själv står jag i en gång på IcaMaxi(levande) och det är så skönt att höra henne sådär härligt positiv.
Hon har redan funnit ett litet svenskgäng och tillsammans bildar dom nu lilla Sverige där mitt i London. Ett gäng som tillsammans är sådär typiskt introverta men samtidigt ödmjuka och vet att ta vara på det som nu kostar dem lite, men som kommer att ge så mycket.
Ja för så är det, Jonnas amerikanska rumskamrater tittade lite oförstående på henne när hon uttalade att det allt var lite väl dyrt att bo där, på "dormet" för att inte tala om skolan. Men så är det ju, en svensk på universitet utomlands har oftast fått kämpa lite extra och CSN skulderna skjuter i höjden rätt snabbt.
Här i Sverige skickar inte morsan och farsan bara iväg sina barn på betald skola...nix, så gör man inte och även om man kan så berättar man inte det för "Jante" blir så sur då.
Nu kanske jag generaliserar men lite rätt har jag allt, ja det har jag faktiskt...
Men...
Jonna har det bra där hon är.
Jag har bara en fundering runt det hela nu...
Hur i hela fridens namn blev hon så där stor, så fort...???
Haha...plötsligt hör jag Kims röst i fjärran.
Herregud mamma hon har ju varit stor länge nu...!
Ja, jag vet.
Men ni är båda små i min värld.
Så här ungefär...
Japp så är det...lonely lonely la, la, la....
Vikt: Alltså det är så jobbigt att skriva det men fortfarande tung.
Längd: -Nämen Anna...ska jag hjälpa dig så du inte får tallrikarna i huvudet...
Robban idag när jag skulle ta ner en skål ur skåpet.
Tillstånd: Efftektiv och glad
Film: Ingen förutom Robbans dåliga serie i bakgrunden då förstås..."The Blacklist"
Träning: Cyklade extra fort upp till Scandic Elmia och sen hem och sen till skolan, och sen hem.
Nu får vi bara hoppas att Jonna inte får en förfärlig hemlängtan och att jag inte får en förfärlig bortlängtan. Jag menar...vem vill inte bo i London...liksom bara...
Laters...