Kick off, Home Edition...
Då och då satt jag inne på det lilla kontoret på hotellet och fantiserade om att en dag bara få stänga alla rum i några veckor och låta min personal få gå loss och storstäda rum och badrum, putsa fönster, tvätta alla textilier och rensa avlopp. Kankse skulle vi kunna måla väggar och fräscha upp, få bort märken som kommit sig av väskor som dragits vårdlöst fram och tillbaka.
Ja, tänk att liksom bara få pausa hotellet göra en omstart städvis och så köra på i 180 ett tag till med rum fräscha som nyponrosor. Som en städ kick off liksom.
Det hela var förstås en omöjlighet då det inte är hållbart att ha personal på ett hotell som inte säljer.
Men som den starka, påhittiga, självständiga kvinna jag är så har jag i dagarna påbörjat en ny tradition som skall få min själ att glänsa och mina gamla ideér att skina.
Jag kallar min idé...Kick off "Home Edition".
Inget konstigt alls...
Om en vecka börjar Robban jobba och någon vecka efter det börjar även jag. Och för att vi skall få en lugn första tid då vi bara kan koncentrera oss på jobb, så gjordes igår en höststädning á la jättesuperstor både materiellt och finansiellt och jag kan säga så här...bästa idén ever!
Min man och jag (ja, bara för att man är en självständig kvinna betyder inte det att man inte behöver en bra självständig man) tvättade av möbler, golv, fönster samt skurade bakom spis och under diskhon. Vi rensade klädskåp, byrålådor och köksskåp. Glas, skålar, ljuslyktor och annat som inte använts eller som liksom bara fanns styckvis åkte ut.
Och så sist men inte minst tvättade vi alla kuddvar i våra soffor och som en trofé står de nu där i vardagsrummet fräscha och fina.
Jag säger hurra på det och går vidare med ett leende...
Sist men inte minst betalades också alla räkningar. Jag analyserade det finansiella läget i min egen värld så att jag skall kunna leva i den andra.
Hur mycket skall jag spara?
Hur mycket skall jag lägga på nöjen?
Hur mycket kommer att behöva läggas på kläder och så vidare.
Debet och Kredit, debet och kredit. Tänket från tiden då bidrag var ledordet hänger fortfarande i och jag är inte ledsen för det.
Familjen Hall Eriksson är nu redo för hösten, i alla fall på hemmaplan.
Vidare...
Kim fyllde som alla vet år.
Inte bara lite utan hela 30 och jag som denna dag var 46 år och 8 månader (ja, inte 7 som jag alltså alltid sagt) kände mig ändå rätt så himla ung när det nu verkligen syns att jag inte var mer än tre skitar hög med mössa på när hon såg dagens ljus flickebarnet.
Och så var det ju fest.
Det var tre teman: födelsedagsfirande, Corona och lyx.
Syftet var att få allt utom Corona och därför var lokalen inte full till bredden, och mat och snacks serverades med tak.
En supertrevlig fest blev det och jag fick stor hjälp av Robban, Jonna, Sanna, Martin och sist men inte minst Ellinor och Eva. Gäster och födelsedagsbarn var lika nöjda som vi själva :-)
Min lista:
Mål: Att kunna vara så avslappnad som det går i höst här hemma, då jag vet att det kommer att bli fulla kör på jobbet.
Syfte: Att vara en trevlig person som bekymmerslöst engagerar sig i alla som kommer i ens väg och som ger alla uppdrag 100%
Tycker: Att det är skönt att ha koll. Och att min Kick off "Home Edition" varit en succé i mitt liv.
Gillar: Att det är lite tommare(inte ett riktigt ord) i mina skåp och lådor.
Ogillar: Att jag inte kommit längre med min träning eftersom det var ett av målen den här sommaren även om jag rört på mig varje dag.
Sist:
-Nämeen... Robban...det är inte Kim och Björn som fyller år det är Kim och Adam...
Vi tittar förskräckta på Robban som sitter i den lokal vi gör iordning för festen och som precis refererat lite fel då han pratat om saker vi skall göra för Kim och hennes vän Adam som fyller på samma dag.
Inte för att det är något hemskt att säga Kim och Björn. Men det är ju lite känsligt då deras skillsmässa inte är så långt borta. Och Björn är ju ganska naturligt en gäst på festen då han är vän med både Kim och Adam och det kan ju bli lite konstigt om man säger fel.
I min analys hjärna fnyser jag lite åt Robban och åt att han kunde säga så fel och hur pinsamt det kan bli.
Men så...lite senare samma dag:
Kim och Adam har precis kommit in i den lokal vi hyrt. Robban har kört dem en sväng lite som för att lura dem att vi skulle vara någon annanstans. Men här kommer de och jag som är lite toastmaster har precis delat ut glas med bubbel och säger högt:
-Nu när alla har fått sina glas är det äntligen dags att skåla för Kim och Björn...!
Ridå...
Japp, jag skäms lite och säger laters på det medans jag drar till annan ort och firar bröllopsdag....!