När livet blir så stort, så tiden inte räcker runt...eller?
Det började inte riktigt som jag tänkt året, även om jag visste vad som väntade. Bloggen faller nu lite platt igen,då jag skriver som en galning men inte just här.
Jag skulle ju skriva om hur det var på nyår, och om hur året som gått, har varit. Jag skulle också skriva om en hashtag som jag hittat på och som bygger på den gamla "rör inte min kompis" rörelsen.
Men så blev det inte. Istället har spaltmeter efter spaltmeter av text runnit ner på datorskärmen via tangenterna. Ord och meningar som tillsammans förklarar mitt liv, så som jag lever det i skolan. Rätt upp och ner, sittandes på en stol i köket med datorn som ett litet hus mitt bland bergen av böcker och papper framför mig på bordet. Tangenterna har rykt och slitits under mina fingrar, mina axlar har bränt som eld. Jag dök, rätt ner i min egen hjärna för att hämta den information som behövdes för att lyckas med uppdraget jag fått av skolan. Jag ser nu ljuset då texten nu bara behöver bli lite ompysslad. Alla 21 sidor...
Att sitta rätt upp och ner på en stol visade sig vara en riktigt dum idé. Jag vet det nu, eftersom jag i natt vaknade med ett ryck, som tillbaka på kudden blev till nackspärr...suck!
En trevlig familjebild på det...
Vikt: Elle, belle, bi, säg att du är fri, f. r. i... Nej friheten av lättare vikt gick återigen till någon annan. Men skam den som ger sig!
Längd: Här hjälper inga elle, belle, bi ramsor.
Tillstånd: Lite stressad men inte pressad...än.
Träning: Löpning är nere på 5 km på 35 minuter. The only way is up!
Film: Ingen. Snyltade på Ellinors HBO och såg äntligen färdigt "His dark materials" 20 år senare...typ.
Ja, du Anna, Grundtanken var att göra ett bloggavbrott, då du tyckte att tiden inte räcker till. Nu har du skrivit om än det ena, än det andra, nästan lika mycket som vanligt. Ett litet beroende är upptäckt och jag säger bara...författar drömmar, här kommer jag :-)
Sluta nu och vila inför tentan som kommer. Bort med tassarna från tangenterna!
Ja, fast först, dagens Lonnis...
Jonna hämtar sig nu efter nyårsfirande och kompis lirande. Hon är tillbaka på arbetet hon förvisso gillar, men inte vill fastna i. Därför söker hon nu nya vägar. I boken om Jonna, och kapitlet: Jonna letar vidare, så är ämnet utveckling och hur man utvecklas, ett mycket bra avsnitt, tycker jag.
Kommande inlägg:
Året som var och 2023 som det kanske, vem vet, kommer bli.
Kram Alla
Kram Jonna och drömmarna
Kram Iran (inte ledningen)
Kram Ukraina
Laters...
