Att tvivla lite kan förstöra mycket...

Adoptivtankar / Permalink / 0
Tvivel är något som förgör och förstör.  Att tvivla på andra förstör mest, medans att tvivla på sig själv faktiskt på riktigt förgör och om man som jag har huvudet fullt av analyser allt som oftast och hela tiden samt dygnet runt så får just mina tvivel ordet förödande i efternamn...
 
 
Tur att man har en klippa att luta sig mot...
 
Löpträningen går framåt och att den är viktig för mig visade sig inte minst då jag efter att ha sprungit tre dagar i rad faktiskt sov tre hela nätter på raken, alla efter löpning. Insikten var så befriande då jag som förr sprang som en gasell genom stad och land nuförtiden kämpar för att hitta känslan och meningen med att snöra på mig dojorna i gummi och liksom bara ge mig ut.
 
Mina tankar snurrar på, och att fundera på varför ett land som redan på 1970-talet fick nys om barnhandel i samband med adoptioner inte gjorde mer för att undersöka saken då Chilensk press ändå avslöjat det hela, är kämpigt. Men kanske inte så mycket för min egen del ändå, nej jag har verkligen inget att vinna på att gräva djupare, och ute i löpspåret i veckan bordlade jag frågan om mitt eget liv i det fina landet Chile. Jag tänker naturligtvis på alla de adoptiv bröder och systrar som också funderar och behöver få ro. 
 
Men det finns en annan sida av saken och jag som är en levande analys får nu chansen att analysera det faktum att det också är lite mind blowing att många av oss kanske inte varit där vi är om de faktiskt tagit tag i saken ordentligt då på 1970-talet...
 
 
Utrdag ur en av DN:s artiklar

Vikt: Lätt och lagom. Men önskar ändå att jag hade Barbamammas förmåga att forma efter eget önskemål.
Längd: Tittar på bilder av ovanstående tecknad figur och tänker att hon också är längre än mig...suck!
Tillstånd: Gråtmild och känslig men hittar ändå emellanåt mitt djävla anamma.
Träning: Sprang tre gånger i rad i veckan som var och har samma mål i veckan som kommer.
Film: I skrivande stund: Naria Prins Caspian men har också tittat på Netflix serien om de riktiga piraterna i Karibien. Den var bra :-)

Tvivel ja, en åkomma bland åkommor, de senaste åren har det tvivlats lite hit och dit och alla drabbas vi då och då. I mitt fall räckte det denna gång med inbillad motgång i det nya jobbet som lärare men i en värld som redan är drabbad av tristess, ensamhet, overklighet och Corona är det inte konstigt att det slår lite hårdare. 
 
Men skam den som ger sig och alla de där andra ordspråken som våra äldre matade oss med när vi var små. Och att jag egentligen bara gått över ån efter vatten har jag redan analyserat fram så jag ska nog råda bot på mina tvivel. 
 
I helgen har jag och Robban återigen tagit ett steg närmare en lättare flytt i november genom att rensa vårt förråd på saker som jag hållt förtvivlat hårt i. Saker som länge betydde något för mig men som jag nu bestämt kan få chansen att betyda något för någon annan. 
Vi fyllde bilen Larry till bredden och drog till Erikshjälpen och gav bort allt vi kunde och förmådde. Och om vi gör det minst 20 gånger till ja då är vi kanske nästan i hamn.
 
 
Laters...
Till top