Annalysen Analyserar

 

Denna fina högtid som jag har ett så komplicerat förhållande till. Klä upp, klä ner, gapa, du liknar en apa. Ja, det är ungefär så det låter i hjärnan när man plötsligt står inför ett faktum att det är dags att klä upp sig till tänderna, och sedan fira att tiden går för fort. Dåligt självförtroende blandas med sorgen i att känna att man liksom inte hänger med, då man är en person som vill hinna uppleva allt, men vet att det är omöjligt.

Det kan ju verka som om jag hatar nyår och tycker att det är en "onödig" företeelse. Så är det inte. Jag har dock alltid känt att jag behöver kämpa lite extra med allt vad gäller att komma dit till tolvslaget, hurrandet och skålandet. Detta trotts att jag tycker att nyår är det mest festliga som finns. Det hela är märkligt, jag håller med, men jag blir bättre på det, det blir jag.

 

Årets upplaga av nyårsfirandet kom med ett förnyande, som tacksamt togs emot. Nu har det aldrig varit fel på de andra firandena, men ombyte förnöjer och förhöjer, och det även om man väljer att fortsätta i samma spår eller går tillbaka till det gamla. 

 

Men vad gjorde ni då?

Jo, hela gänget bestämde sig för att helt sonika åka iväg och fira nyår, på ett hotell...i Göteborg. 
Glädje!!!

 

- Går det att boka på en person till? Till middagen i restaurangen menar jag?
Frågan ställs av en kär vän som de senaste åren alltid varit med och firat det nya året, alltid lika glad och alltid lika singel. Vi andra tog emot frågan med gapande munnar. Vissa telefoner (mina och E:s) gick varma i letandet efter vem den nya personen var. Kunde det vara sonen som vi inte sett på länge, eller är det kanske en av de vänner som avböjt att följa med från början? Kan det vara en ny kärlek? Nej det sista kan det inte vara då en tröja med "ledig" sett på personen bara för några veckor sedan.

Robban som först fick frågan, fick i uppdrag att söka svar. Han lyckades (?), svaret han fick var...det är prinsessan Madeleine, ett rätt roligt svar om du frågar mig. Men det var också ett svar som tyvärr gjorde allt värre i nyfikenhetsfabriken som numera närs av ålderns avsaknad av nya händelser i livet. Vi luskade mer och spekulerade friskt, bara för att inse att våra spekulationer som tur var inte stämde. Det visade sig att vår vän hade hittat en ny vän. Förvisso är det en helt ny vänskap, men för mig som alltid letar efter det positiva blev detta det bästa som kunde hända. Ja, allt kan hända och allt kan vända som Babben säger. Detta blev tecknet på att firandet av de nya tiderna och året nu blev ännu bättre. 

 

Med allt utrett äntrade gänget sedan lugnt det nya året på Grand Kuriosa Hotel, med både prinsessan Madeleine och vår "nya" vän "Chris".

Och kanske, bara kanske var det så att jag skålade mer för dem och alla förändringar, än för det nya året.