Fredagskvällen bubblar...

Livet / Permalink / 0
Ja själva fredag bubbalar ju inte direkt men däremot blodet som rinner i min kropp,
Kåt undrar någon? Nej, men allt spring denna dagen gett, sjuder genom venerna och jag känner mig så himla tillfredställd...ändå...
 
 
 
Här sitter man nu och som sagt det är fredag och springet som varit idag fortsätter ändå imorgon och inte mig emot, jag menar vem har orkar egentligen vara ledig eller sitta still?
 
Ja nu skall jag ju förvisso fortsätta att julpynta min arbetsplats och att hotellet är stort säger både namnet och innehållet i byggnaden där det ibland ekar i salarna och allt som oftast känns det ändå som en ynnerst att få vara den som springer runt i denna byggnad och liksom bara gör den ännu mer mangifik...
 
- Men Anna....det var ju skitpositiv sagt!
- Ja, jag vet mig själv jag vet och den sista tidens stålbad i allt som finns att bada i har om jag inte tolkar och analyserar mig själv fel verkligen gett mig andra perspektivl, så himla bra liksom...
 
-Alltså...jag behöver ju egentligen glasögon...killen som då och då brukar komma och putsa våra fönster står bakom vår reception och vi får en liten pratstund då jag behöver hjälp med ett och annat.
-Men jag känner ett sådant motstånd till detta, jag vet faktiskt inte varför. Han suckar och försöker se vad han själv skriver i sin lilla almanacka.
Jag skrattar och säger att det där, det där är inget ovanligt för jag var ju likadan. Jag menar i två år har jag behövt dom där sabla glasögonen men liksom bara vägrat.
 
- Ja...han fortsätter, jag har ju läsglasögon förstås men jag tycker att jag ser så gammal ut i dom. Jag tittar på honom där han står med de gråa tinningarna och det gråsprängda skägget.
Och så kommer min nya positiviet...igen...
-Ja eller så kan du ju tänka att du ser superintelligent ut istället och då blir ju allt mycket bättre, jag ler med hela ansiktet, han tittar på mig ett leende spricker upp och han vänder och går därifrån.
 
Om jag hade gått utanför mig själv och ställt mig lite åt sidan där jag nu står med hela ansiktet fullt av solsken, då hade jag stått bredvid mig själv med munnen hängande ner till golvet likt en disneyfigur och jag vet att jag tjatar nu men alltså vad kommer all min positiva energi ifrån, jag menar det är inte negativt men jag blir allt lite rädd att jag börjat knarka utan att veta om det...
 
Skall hålla koll på min mat i fortsättningen!!!
 
Men nu till något helt annat. Imorgon skall jag som sagt jobba hela dan. Och sen när jobbdagen är slut, då kommer jag inte att gå hem utan jag kommer att stanna kvar.
För har jag tur...då finns det en liten hutt tequila till mig där någonstans för jag har verkligen känt att jag behöver en varje dag den här veckan.
 
Japp men det betyder inte att jag skall ta fem huttar nä,nä...det räcker med fyra haha...
Mot lördag och mer julpynt och tequila och samkväm och annat skuj och mer liv.
 
Och kanske blire ingen blogg imorgon men då återkommer jag på söndag istället.
 
Kram
 
Laters...
 
 

På frågan om min inställning...

Livet / Permalink / 0
Natten började med lite tugg om hur och var och när, inget som egentligen störde och jag fick ändå mycket gjort. De veckor jag vet att jag skulle få kämpa lite extra flyter ändå på och all min planering mitt i natten och i duschen ger frukt och när dagen väl gryr så går det undan nästan utan problem.
 
 
Visst är jag trött och på bilden har jag precis liksom bara lagt ner huvudet i några sekunder efter jobbet, att kortet är arrangerat fattar vem som helst för ingen kan ta ett kort på sig själv när den sover. Men jag vilar och repar mig för jag ser ändå fram emot morgondagen då det är inplanerat spring överallt och hela tiden och i min värld är det inget negativt, rörelse ger liv och kraft så är det ju...
 
Men jag är inte övermänniska så om det som kommer nu ändå låter lite gnälligt så stämmer det för ja, ibland behöver även den som hatar gnäll, gnälla. Och min nyfunna positiviet fick sig en liten prövning idag tidigt på morgonen...
 
- Är det någon som behöver hjälp med inställningen på cykeln så säg till...
Klockan är 06:30 och jag sitter på min spinning cykel, trött men förväntansfull. Kim och Björn sitter bredvid och vi har alla hälsat lite sådär grötigt som man gör när man upptäcker att man sitter i en träningssal omänskligt tidigt på morgonen och liksom glömt hur man kom dit.
Hjärnan som är min går igång direkt och när den flyttat färdigt decimalerna i frågan som spinningledaren just ställt börjar jag skratta för mig själv och svaret som rösten uppe i huvudet ger mig är rätt självklart egentligen.
 
-Ja tack, jag behöver definitivt hjälp med min inställning för jag vill gå hem!!!
 
Ja och lika negativt som det sista kom ut lika positivt blev det för jag skrattar gott åt mitt svar och åt frågan för även om hon menade inställning av höjder hit och dit så passade mitt svar som handen in handsken, och tänk att hon inte vet att hon gjorde min dag för nu började den så roligt. Jag får tacka henne någon gång.
 
Behöver någon hjälp med inställningen hahaahaha....jag dör när jag tänker på det...
Ah...jag är så lätt road när jag är trött...
 
Ananlys?
Jag är så glad att jag gick på spinningen för det hjälpte verkligen hjärnan att komma igång. Alla borde prova på att börja dagen med lite träning...om man kan förstås...
 
Men nu är det dags för...lugn...
Och "Syrror" ja, ja, ja...
 
Hoppas på en härlig natt av sov där himmelen är rosa och fåren bäar och fåglarna buar eh...ja om det är ugglor då...och när jag vaknar då skall jag leva och allt liv tar mig en steg närmare resten av allt...oh, la, la....
 
Imorgon är det:
 
 
Och jag skall:
 
 
Och äta:
 
 
Japp så får det bli haha...
 
Laters...
 
 
 
 

Min manliga man och Jimmie Dean...

Livet / Permalink / 0
Torsdag är här och jag känner mig återigen lite sabla gammal.
Jag vet egentligen inte varför eftersom jag idag på jobbet hoppade som en gasell upp för den stege som ledde mig upp på vår festvåningskyl. Där uppe stod jag sedan en bra stund och lassade ner gran efter gran till väntande medmänniska och jag kände mig inte ett dugg ostadig eller skraltig...
 
 
Som ni ser så sitter jag framför datorn och jag har min "Kamoja" fågel med mig. Ja nu kommer den snart att få ett annat namn men visst, det får duga så länge.
 
Sash ljuder i öronen och återigen är det 90 talet som ringer i öronen. Jag blir faktiskt lite fnissig när jag tänker på hur jag verkligen försöker förtränga min födelsedag på söndag. Och otaliga är dom gånger jag fått fråga Sussi eller räkna efter hur många år det är som nalkas. Har dragit skämtet om att jag fyller 28 några gånger de sista veckorna men det känns så pasé och jag tänker att jag kanske som jag sa för några månader sedan skall skita i min ålder och liksom bara vara gammal och njuta av presenterna istället...
 
Eh...om jag nu får några?
Går och frågar Robban...
 
Pauslåt....
 
 
Ha ha haaaaa....
Jag hade också en sådan toffs, ja exakt likadan faktiskt, funderar på om hon har snott min...
 
Ja, det är väl inte någon överraskning att det blev Jimmie Dean med Troll och då menar jag inte för att det är en så fantastiskt bra låt utan mer för att här får man typ hela 80 talet i stilar och om man tittar på tjejen med cykelbyxorna och långtröja ja då ser man att även 90 talet är på G och ja...det var härligt att få känna sig ung igen.
 
Men till Robban då...
Ja jag fick inget bra svar och jag är inte förvånad, jag menar tre gånger de sista två månaderna har jag stått i affär och pekat på önskad pryl och sagt.
-Nämen titta...en sån vill jag ha! vilken bra fööödelsedagspresent...typ.
Robban som är en den härliga människa och person som jag är gift med för att han är så rom...eh jag menar manlig svarar...
-Ja, jag vet inte vad vill du ha?
Och visst kan det ju vara så att han försöker verka oförstående men ändå har en plan och visst kan det vara så att han redan köpt något jag vill ha, ja lika mycket kan det vara så att han menade allvar med sin fråga...suck!
 
Men jag ville ju ha en manlig man och då får jag ju sälla sig till manliga mäns fruars klubb och liksom bara ta förlusten av romantik som den stadiga stabila kvinna jag är.
 
Japp och slut analysen blir att...det är mycket bättre att få något man aldrig visste att man inte ville ha, typ en fruktskål i stål som jag fick en gång för längesedan(ja jag är tjej, jag minns allt sånt) så att jag kan tråka min man och köra...jag tycker att vi skall gå ut och äta middag för vi gör ju aldrig något romantiskt ihop jag menar kommer du ihåg den där gången när jag fick en fruktskål istället för diamant tiaran jag egentligen ville ha(påhittat, men jag kom inte på något bättre) och så kör jag helt enkelt bara den typiska kvinno grejen med ren och skär "dåligt samvete" taktik.
 
Japp så smart Anna, bra analyserat!
 
Ja...jag vet inte om Robban håller med eller om han brydde sig.
Han och många med honom tyckte nog att han hade bättre saker för sig där han låg i soffan, än att lyssna på mitt dravel, saker som att till exempel läsa sånt här...
 
 
Asså...vad ska han med dessa böcker till, han behöver ju bara titta på mig...jag, som kan allt om ledarskap och hur man förvränger verkligheten för andra så dom gör som du säger, och sist men inte minst min fantastiska ödmjukhet...
 
Eller så läser han bara boken blir världens bästa chef, och kanske VD på stor företag och ger mig min diamant tiara....
 
Vi hörs imorgon då det är härliga torsdag och jag är 43 år som vanligt.
 
Laters...
 
 
 
 
Till top