Lite som jag glömt berätta...

Livet / Permalink / 0
Måndag är här och är nästan över. Själv sitter jag i sängen fastnaglad vid en serie som jag nu i ärlighetensnamn börjar förkasta....
 
Ja det blir väl så och att man till slut inte orkar när det liksom blir lite slentrian i livet är inget konstigt.
Men jag tittar färdigt och när jag är klar då blir det ingen mer serie...på länge...
 
 
Men än så länge tittar jag och medans jag tittar så bloggar jag lite för hur lojt det än varit här på bloggen så har mitt liv inte på något sätt stannat, långt ifrån...
 
Min dag har varit lite som den brukar. Och den sista veckan på jobbet har gett mig som tycker mig ha sett och hört allt genom åren lite mer att se och höra.
 
Japp och en av sakerna var att någon helt sonika bajsat på en tallrik och sedan ställt den prydligt i ett skåp
i rummet som dom hyrt. Rätt sjukt om ni frågar mig. Men vem är jag att döma!
 
Och så någon dag senare...
 
-Baja....
Den lilla ettåriga flickans ord innan hon lyfts ut från dörröppningen till mitt kontor av sin generade pappa gör en av mina dagar mycket ljusare. Innan hon försvinner helt tittar jag på henne och svarar...ja, det tycker jag du skall göra...och sen flinar jag hela vägen bort till receptionen.
 
Japp och analysen får bli att avföring är mycet gulligare när ett barn är inblandat.
 
Hur jag vet?
Det bodde inget barn i rummet med tallriken nä, nä, nä....
 
Vidare så fick jag som är lite "Mikael Persbrandt" rädd för Johan Rabeaus erfara att han faktiskt var en av de justaste människor jag mött och han tycker att jag också är en av de justaste människor han mött hurra!!
Han fick möta "Mother Fixit" som fixade lite och tada...han var jätteglad.
Och för er som nu tänker sjuka tankar...han fick ett konferensrum att sitta i så han fick vara ifred.
 
Jaha...där ser man vad mycket jag gått igenom och analyserat i livet som det är de sista dagarna och hur en vanlig sketen serie som är lite väl lång påverkar ens prioriteringar haha...
 
Det har varit mycket mer men allt var inte lika roligt.
 
Med det sagt slutar jag för idag med en bild på hur vi roar oss i vår familj när vi skickar kort till varandra och ett litet farväl inspirerat av en liten ettårig flicka.
 
Vi hörs imorgon eller dagen efter.
 
 
 
Good Bajs.
 
Laters...

The one hundred....

Livet / Permalink / 0
Söndag är här och sommar Sverige har nu fått återse sitt...ja, sommar Sverige.
 
-Hurra Robban, nu känner jag igen mig! Vi sitter i bilen påväg till Kivarpsgårdsmejeri. Jag har övertalat Robban som inte var jättesugen att åka.Det gick lätt eftersom gården är ett av bådas favoritställen och efter att ha läst en tidningsartikel att Kivarpsgård likt många andra ställen som värmen gjort mindre intressanta eftersom stranden lockat mer, inte haft så många besökare den här sommaren.
 
-Ser du...det regnar fast solen lyser och det är bara 15 grader ute, sommaren som den brukar vara ju...
Vi tjattrar lite om allt möjligt i bilen, vi letar bra musik på spotify och när vi hittat U96 med Das Boot är vi nöjda.
 
Väl vid gården får jag lite panik, parkeringen är full av bilar. - Jaha...det ju det Svenska sättet, säger Robban. Folk läser något i tidningen och vipps...så är alla där, jag nickar och när jag går ut ur bilen så börjar det regna så sakterliga och jag tänker "snälla gör så att vi får plats nu när vi åkt ändå hit"
 
Och titta, vi fick en plats. Vi drack kaffe och åt en paj av obestämd sort som vad himelsk och när vi var klara...då sa vi adjö till en get...
 
 
Ja min söndag har varit lite sådär loj för även om vi gjorde en utflykt så varade den inte särskilt länge eftersom vi hastade hem.
 
Fast jag har ändå sprungit en längre runda på sådär en åtta kilometer vilket var rätt så super jobbigt och när jag gjort det...då fortsatte jag att göra det som de senaste dagarna upptagit hela mitt liv...nästan.
 
Japp, jag satte mig i min säng, slängde på vald kanal och tittade vidare på det här...
 
 
Då och då händer det att jag och Robban gör det här, hittar en serie menar jag. Det är alltid trevligt när vi gör det men det gör också att livet stannar av lite, för vi kan inte sluta.
Och om ni tycker att det varit lite lojt här på bloggen den sista tiden? Ja, då är det här anledningen.
 
En riktigt bra serie med lagom av allt vad spänning, mord, kärlek och hat kan ge.
Rekommenderas starkt av mig och min analys av serien får nog bli att för oss som älskar sci fi och dystopier med kärlek i så är detta fantastiskt...
 
Nu hinner jag inte mer.
Jag skall äta och sen, sen blir det mer serie. Fyra säsonger har redan sänts och jag...jag är bara på nummer två.
 
Laters...

Pretty in pink...

Livet / Permalink / 0
Fredag är här och efter en arbetsvecka med stort A så är det skönt att få komma till ro, och när ron kommer varför inte ta den med en lite drink som är rosa...
 
 
Ja, den satt fint och det bästa med den här drinken är, att det bara blev den och jag kunde njuta utan att bli bakis.
 
Vi har suttit och surrat om allt möjligt. Ironin har flödat åt höger och vänster även som samtalsämne faktiskt.  Jovisst är det tydligen så, att det finns dom som inte förstår ironi och som likt "Sheldon" inte ens drar lite på smilbanden när man drar igång ironi flödet.
 
Min analys i detta lilla ämne blir att jag aldrig kommer att bli poppis hos sådana personer.
Men vad gör väl det när man heter Anna Ironisson och är nöjd med det haha...
 
 
En av de bästa pizzorna jag ätit på länge på Esters kök och bar minsann.
 
Mycket nöjda gick vi för en stund sedan sakta hemmåt efter en riktigt "lugn och skön kväll" som Robban sa.
Kvällen gick fort som den gör när man är glad att arbetsveckan är slut samt är hungrig som en varg och äter och dricker lite mer än man behöver för att man kan. 
 
Imorgon är det lördag och en milslång löparrunda har varit på tapeten.
 Om jag ska me?
 
Vet inte, men får väl se på det hela som jag såg på det då när Göteborgsvarvet var på gång och jag liksom bara sprang fast jag inte varken visste om jag orkade eller hade lust.
 
 
Och nu, dags att nana.
Men först!
Kolla om Jonna lagt ut något på instagram så att jag kan sova lugnt.
 
Mot Helgdag med stort L
Kanske som i....
 
Laters....
Till top