Att överanalysera
Innan jag visar bilder på vår skogsrunda med vov. Så vill jag bara stanna upp lite och fundera över min lilla blogg.
Jag är en vandrande analys det vet jag. Det är verkligen aldrig tyst där uppe i knoppen.
Till exempel fick jag enormt huvudbry idag när vi gick kärleksstigen och den var så smal så man kunde ju inte gå där hand i hand och gulla. Då analyserade hjärnan hur man tänkte där liksom?
Eller när vi åkte till Ica Maxi och jag funderade på vår kultur nu för tiden. För när jag var liten. Då åkte man till affären en gång i veckan högst. Men nu. Nu bor man typ på Ica Maxi. Jag menar vi åker dit en gång varannan dag. Vad är grejen med det?
Och det var ju så jag tänkte mig denna blogg. Att få ur all denna huvudbry.
Att berätta livshistorier är det okej. Robban säger att det är för mycket kännslor.
Oh no. jag vacklar i min egen livstro
Ni som läser får jättegärna berätta vad ni tycker. Eller så är det ett bra virrvarr vad vet jag.
Äh.. skit samma jag skriver bara. Jaaa....
Här är iallfall bilder på vår promenad vid Ljungarum.
Jag har äntligen fått lägga in bilder som visar mina älskade bokträd. Hurra!
Och sen när jag skulle ta en skogsselfie och tittade på kortet då fick jag se nåt märkligt som inte var där innan. Skit läskigt.
Åh vad fina bilder :D