Dansar jag mot en ny ålderskris?
Dansen ja...
En liten flicka står i mörkret och tittar ut över den upplysta scenen. Runt omkring henne står en massa andra flickor alla förväntansfulla och alla i varsin liten vacker balettkänning i tyll. De står där och tittar på de lite äldre flickorna som i sina svansjön dräkter dansar där ute på scenen.
Den lilla flickan tittar med sina stora bruna ögon på en av flickorna där på scenen och hon memorerar varenda rörelse och gest, för en dag ja en dag ska hon också stå där på scenen med sitt långa hår i en knut och med vita skinande balettskor och le sådär vackert mot prubliken.
Hon tittar ner på sin fina klänning, stryker varsamt tyllet med sina små händer. När hon tittar upp nickar balettfröken mot dem alla och gör en gest mot scenen. Alla de små flickorna tar sats, sen dansar de ut i det bländande strålkastarljuset....
Jag älskar det här minnet och att den lilla flickan är jag förstår ni nog och att jag valde en helt annan väg i livet är rätt uppenbart. Jag dansade mig upp till jazzbalett men sen blev det stop. Kanske var det det faktum att jag var för rastlös för att stå vid stången? Det har jag berättat om tidigare.
Nej! Jag ångrar inget. Men visst, ibland kommer tankar om hur det kunde varit.
Hur eller hur så var det ändå så förbannat självförlösande igår när jag dansade runt där i salen. Ja nästan så jag höll på att få en typ vardagsorgasm utan att behöva göra något(mer än att dansa då).
Och kanske är min strävan efter forna tider och dansen ett led i det faktum att jag är på väg in i en ålderskris igen. Eller så är den bara ett steg i riktningen självförverkligande? Kanske är det både och? Och det fanns ju en tanke om att dansen är det bästa träningsmedlet för att få en snygg kropp. Ja, så var det ju också.
Hur eller hur så tänkte jag idag när jag satt med min man och åt frukost att ja, här sitter jag nu. Jag är lycklig och trygg men så när jag tittar på de yngre tjejerna som flamsar och tramsar och ser deras villkorslösa och lite nonchalanta glädje känner jag att jag saknar den känslan.
Jag blir lite avis...
Analys...
När man är i min ålder (39) och får panik när man tittar på yngre tjejer och tänker att...Titta!!! hon där är typ 20 år yngre än mig...hjälp!!!
Då måste man vända på det hela och titta sig om sfären man befinner sig i och tänka att... Titta! Där sitter det en tjej och hon är typ 20 år äldre än mig...ha!
Ja, jag testade och det kändes rätt gött faktiskt, det gjorde det. Och det kommer att funka alltid. Men visst när man drar åt 90 så... fast man kanske har vuxit ifrån sånt där trams då?
Men man kan också avhjälpa lite genom att ta typ fjortis bilder och liksom bara låtsas att man är yngre än man är.
Ja det är också en riktigt bra idé...
Lyckat eller inte...?
Trams var också ett rätt bra ord med tanke på dagens analyser!
Laters...