Nä...mina pupiller är inte så elastiska längre!
Jaha...
Då var det måndag igen och jag har varit på jobbet fysiskt men inte psykiskt...
Glasögonen på bilden har inget med inlägget att göra
Ja det är allt lite jobbigt när man springer runt i cirklar och gör saker fast känner att näe...händer det verkligen någonting.
Jag har haft en dag med många halva meningar och ordtapp(ja, jag har tappat ord) men jag har ändå lyckats rätt bra med det som jag är ålagd att göra.
Men nu till det mest spännande idag. Det är en händelse som började så här...
- Ser du bokstäverna där på väggen?
Jag svarade ja, medans jag koncentrerade mig till 100 procent, för när jag satt där i stolen på min synkontroll som lite sådär självförvållat är två år försenad så tänkte jag hopplöst att...ja, om jag tittar ordentligt och gissar bra så kanske, men bara kanske hon avslutar denna synundersökning med ett....
- Men jaha...du har ju inget fel på din syn alls! Den är ju jätte bra! Hejdå med dig, så hörs vi om tio år igen, men med din syn så kommer du nog inte ha några problem då heller he, he...
Så blev det inte. För plötsligt så stod jag där, med ett abonnemang som innefattade tre par glasögon och en månadsavgift på 198 kronor.
Jag, Anna, jag har glasögon nu och som hon sa. -Det här händer alla! Din pupill är jju inte lika elastisk längre och klarar inte längre av skärpan på samma sätt som när du var yngre...
Tänk att en mentalkäftsmäll kan göra så ont. Nu börjar det...jag kommer snart ha käpp och kappa och strumbyxor och en liten näsduk instoppad i ärmen. Jag är...slut....
Fast å andra sidan så valde jag två par glasögon som var så plain så dom kommer att smälta in i ansiktet, men sen slappnade jag av och tog tillfället i akt, ja jag tog ett par som var så coola så jag nog kommer att behöva gå till bilbblan och läsa så alla ser, helst gåendes...
JA! och sen kan jag låtsas att jag är en sådan där person som jobbar där och kika intelligent över bågarna och säga...jaha...har du legitimation...
Japp positiva Svea in da house...
Om ni kan få se glasögonen?
Nä! Får dom inte förrän om tio dagar, men jag har dom nästan nu och jag har verkligen kämpat emot men börjar ändå förlika mig med den delen av åldrandet, den delen som ger en lite mindra bra syn.
Japp men mest troligt är att jag ljuger för jag kommer aldrig att komma till en förlikning med åldrandet...
Vi hörs imorgon då är jag ännu lite äldre och visare...och äldre!!!
Laters...