Annalysen Analyserar

Det förde ju lite med sig i kölvattnet, det där med att byta jobb...

 

Att det inte skulle gå helt smärtfritt att byta, det förutspådde jag själv. Och att det skulle komma att behövas ett visst inslag av rehab det berättade jag för några av de som frågade mig hur jag kände inför det faktum att lämna allt det som för mig var verklighet i så många år.

 

Men det väl så att när man kör ända in i kaklet på ena stället och sen får för sig att köra mot kaklet även på nästa då blir det lite tokigt och själsligt svårt. Och sen när hjärnan förtvivlat försöker följa med då hjälper det inte till att klimakterie hormonerna löper amok.

 

Ja, jag fick efter månader av uppehåll pms och den slängde mig ner i ett hål så djupt att jag hade enorma svårigheter att hålla huvudet över ytan och det två veckor in i det nya jobbet och allt detta blandat med tankar som gick så här...Anna, det är inte på riktigt!! Det är bara en illusion av dig själv!!!

 

Och så var det ju.

Min period varade som vanligt i en och en halv vecka och när den var över...då var jag tillbaka som om inget hade hänt. Jag var mig lik och mitt djävla anamma var tillbaka.Jobbet som det är flöt på och även om jag inte kan allt så var jag acklimatiserad och ändå nöjd. Mycket märkligt livet ibland!!!

 

Men jag vill nu tacka mig själv och min arbetsmoral för vissa mornar fajtades jag med känslor som jag inte visste fanns och jag förstod helt plötsligt varenda knarkare i hela världen.

 

Under dessa 11 dagar så hände det också en hel massa bra saker. Jag pratade med alla som stod mig närmst om allt som pågick under pannbenet och kom fram till en hel del brasiga beslut.

 

Ett av dom kommer här och jag tackar mig själv för den livsåskådning som kom sig av mina känslor inför livet och för att jag fick den rehab med hjälp av familj och vänner som jag behövde.

Tack alla!

 

Kolla....