Oh mama cant you tell... Varför jag aldrig blev Lili & Susie?
Så kom den då, den svenska sommaren och även om vi är många som tycker att regnet för något gott med sig så hoppas vi alla att värmen inte är borta för evigt den här gången...
Det luktar så friskt ute, den där näst intill medelhavslukten som man kunnat ana ute är nu borta och det luktar blad och grönska igen. När jag tryckte in portkoden till huset där jag bor så drog jag in doften av sommar i näsan och tänkte att ja...den blomstertid nu kommer...!
Japp sommarlovet är på väg....
Javisst och om några dagar får barn i min närhet sommarlov. Lyllosarna!!!
Jag själv kommer ihåg hur det var, lättnaden som infann sig när denna vecka kom, veckan som oftast innehöll allt förutom skolarbete.
Vi städade våra bänkar och tog hem våra egengjorda bildmappar med teckningar och annat skräp i.
Haha...ja. Skräp jag sa och skräp det var, för även om jag kanske hittar en och annan mapp hemma hos mamma Gunnel så kommer jag antagligen att titta minnas och sen undra var tusan jag skall göra av det hela. Fast visst, det finns riktigt snygga ramar nu för tiden så varför inte liksom...
På TV häromdagen i svallvågorna av stundande lov såg jag ett bildspel gjort på sommarlovsmorgon genom tiderna och där...en glimt av "Solstollarna". Programmet med "Skumberg" danska wienerbröd, mängder av tjejer i bikini samt en massa fåniga män. Programmet alla tittade på och gillade antingen öppet eller i smyg. Mycken beundran och skratt och ja kanske var det lite sexistiskt? Eller inte! Många starka tjejer både från Sverige och resten av världen var med. Samatha Fox, Lili och Susie, Anna Book och tjejen jag nästan inte kommer ihåg men som antagligen var den som fick alla tjejer i min närhet att ha en rätt fånig tofs på huvdet som inte gjorde någon nytta alls Mandy Smith.
Men det blev ett signum och alla visste att man var från Öxnehaga eller Huskvarna när man hade toffs, så var det bara. Enligt mina analyser den här kvällen så var vi alla rätt lättroade på den tiden och jag saknar det verkligen! Det var ju liksom ändå vår ungdom och Ullabella sekreteraren följer oss som ett sinnesjukt spöke som lärde alla som inte kunde att räkna till åtta. Det finns ingen av min årgång som inte minst en gång om året tänker...Åtta, åtta, åtta och lite till...haha...
Ja...
Jag kan sitta här och tänka tillbaka hur mycket jag vill men det hinns inte med för nu är det dags för en löptur.
Men först Tjejerna som jag inte direkt såg upp till men som jag då och då önskade att jag var(ja tyvärr...dåligt självförtroende...), en tanke jag fick lägga ner då jag varken var lång eller blond. Det grämde mig lite då jag förstod att varenda testosteron människa i min närhet skulle ge sitt liv för att få en enda liten blick av de här två som fick en hit om hur dom frågade sin mamma " om hon kunde berätta för honom, att om han vill ha min kärlek så kan du (mamma) ringa i min klocka"....
Mycket märkligt!!!
Däremot att jag skulle kunna klå dom i sång...det hade jag inga problem med att tro la,la,laaaa....(självförtroende tillbaka...)!!!
Haha..jag var så körd...
Så var det och faktum är att jag just tittade mig i spegeln och nej...inte blond eller lång den här gången heller.
Men om jag går ut och springer nu så kanske jag åtminstone kan få tillbaka min getingmidja...
Dags att dra och imorgon när jag vaknar...då är jag fortfarande liten och mörk precis som jag brukar och det är inget fel i det nej, nej, nej....
Mot tisdag nya måndag.
Laters...