Helgen då vi passade "Thootless"
Man vet att man nått en viss punkt när...
-Eh...vi bestämde inget eller hur?
Frågan ställs via telefon till E som inte sitter mittemot mig på caféet där jag tänkte att vi stämt träff...
Precis när jag parkerar min "Tigerlilja" utanför Condeco slår det mig att mitt tjat och mina förberedelser inför dagens fika träff var ett luftslott som jag byggt enbart för att hjärnan är lite väl full.
-Näe...vi skulle ju höras säger förvånad röst i andra änden av luren och jag liksom bara...jaha...inget konstigt alls!
Ja, sådär var min dag, idag ungefär vid lunch. Jag svor tyst för mig själv men var för trött för att hänga läpp, stället började jag ringa diverse personer och fick till slut tag på Jonna som behövde frukost innan hon började jobba.
När jag satt och väntade tittade jag storögt på folk utanför fönstret alla i olika varianeter av ytterkläder. Endel hade full vintermundering och andra nästan somriga kläder. De hade dock en sak gemensamt, de såg så lyckliga ut där de gick i solen och jag förstod dem till ett hundra procent...
-Robban...jag har hittat den ultimata positivitets aspekten med kylan och vintern!
Jag skriker åt min man där vi susar fram på våra cyklar och jag är så glad åt min nya upptäckt och att den är så bra som jag själv tycker att den är, så det pirrar i hela kroppen(någon skrev att klimakteriet kan förhöja känslor av alla de slag).
-Fattar du? jag skriker vidare....nu är alla är så trötta på kylan så vi kommer alla att glädjas åt ett eller två plus så himla mycket så vissa kommer att klä av sig nästan allt utan att tänka på att det inte är typ 15 eller 20 grader.
Javisst är det underbart ingen kommer gnälla och nu satt jag där och såg det med egna ögon och det var så skönt att alla äntligen fick känna de där vårkänslorna. Själv hade jag klätt mig halvt om halvt och det var lagom för mig, och jag log så leendet gick runt huvudet när jag såg jackor tunna som papper och bara magar...
En så härlig dag så man nästan dog liksom...
Men Toothless(tandlös) då?
Jo, det finns ju en film som heter "Draktränaren" en animerad barnfilm som passar oss vuxna lika bra. Där finns bland mycket annat en drake som heter just Toothless och han är så söt och bäst av alla, ja en riktig favorit för alla som sett filmen.
Visst är han fin!
Ja vi har i helgen passat lilla Thootless, inte på riktigt, men min lillebrors hund Ozzy har varit hemma och han, han ser nästan precis ut som den animerade draken och har fått mig att tänka på "Thootless" hela helgen...
Haha...ja...
Jag vet.
Det är inte helt likt men nästan och min analys får bli att man ibland så himla hjärna vill träffa sina idoler så man helt enkelt börjar hallucinera och hitta på.
Jag kom också på att jag ju glömt en så trevlig händelse som inträffade för någon vecka sedan.
Kim och Björn landande en dag hemma hos oss och vi fick anledning att fira att Björn fått ett nytt jobb.
Jajamen.
Lilla bloggen grattar och saluterar! Han får nya erfarenheter och ny lön...
Hur mycket?
Det får ni fråga själva men han levererar som sig bör då han lovat att ta hand om mitt barn i nöd och lust.
Japp och det är ju tur det liksom...
Vår härliga söndag är snart slut och jag tänker att jag avslutar den i min säng med en film. Ja så som mitt liv brukar avsluta sina dagar och näe jag menar inte på "dö" sättet.
Imorgon är det måndag och påskveckan börjar. Jag skall jobba och förbereda inför motormässa.
I vår stad vet alla vad det är och om man gillar att "burna" och känna lukten av bränt gummi då kan man ju ta sig en tur hit precis som tusentals andra.
Välkomna!
Mot måndag och måndagsångest.
Laters...