Om att åka hem...
När jag satt där på planet på hemresan och tittade ner på den Turkiska kusten kunde jag inte låta bli att fundera lite över det här med hur man lever och hur rotad man är i sin tillvaro. Ja inte alla för det finns ju de som aldrig rotar sig, Men jag funderar lite på hur det skulle vara att leva och bo i ett sånt där land där det är varmt nästan jämt...
Husen där nere på marken bredvid den där konstgjorda kanalen och människorna som bor där i 29 plusgrader....är dom lyckliga över att dom har det sådär varmt och skönt eller längtar dom upp till oss i norden som har snö och annat iskallt tjaffs nästan jämt? Har dom också tyckt att vintern varit extra kall och lång? Har dom frusit och fått ta på sig Helle Hansen vantar och halsduk?
Om dom nu åkt norrut för att få lite Svensk kultur i form av mat, natur och väder hade dom varit lika molokna som vi när dom var tvugna att åka hem...?
Hade jag kunnat landa planet för att få snacka bort en stund och få svar ja då hade jag varit glad.
Ja, många frågor men min analys av hela att resa iväg grejen, får nog denna gången efter vår egen resa bli att det ibland faktiskt är så som jag brukar säga till dem som åker på semester...varför åka iväg och ha det gött när man ändå måste åka hem sen...usch så onödigt!
Ja det låter allt sjukt bittert men oftast har det sagts på skoj liksom lite för att dölja eller förhöja det faktum att man själv är avundsjuk.
Men visst är det är okej att komma hem, ja så är det ju. Hemma är ändå hemma och inte alltid "där man sist satte sig" som Pumba sa.
Fast å andra sidan är det där sista en fantastisk livsfilosofi om man nu har råd och viljan att ha den!
Men nu är jag hemma och mina minnen av resan kommer att sitta i ett bra tag och det är inte dåligt för fyra och en halv dag. Jag är glad att jag övade på att vara i nuet och lyckades så bra...
Innan jag tar mig in i torsdagen och dess skepnad vill jag dock visa vad jag hittade på flygplatsen i Istanbul.
Innan ni tittar på bilden(bilderna) vill jag bara säga...
De rika jetsetarna är inte kloka! För även om jag tyckte dom "fyrkantiga" var bäst så skulle jag aldrig i håvete ge dom pengarna för ett par solglasögon som dom gör bara för att dom kan och för att det här är modernt någonstans i världen...
Ja man ser faktiskt fortfarande ändå ganska mycket av mitt ansikte.
Snyggt?
Nej!
Om jag hade köpt om jag var rik som ett troll?
Antagligen men bara för att dom var så otroligt fula...
Med dessa bilder på hornhinnorna lämnar jag oss nu för att ta mig ut på en löptur.
Allt för att få en microchans att lyckas på vårruset om två veckor.
Vi hörs.
Laters....