Jag hamrar och spikar och bygger...ett liv...
Ja, det kan man lugnt säga! För det som nu händer är nytt i alla avseenden och om jag analyserar mig själv lite så tror jag att även om jag har lärt mig dygden av att vara förberedd så lämnade jag nog vissa detaljer till sist enbart för att bortmanövrera själen och för att liksom bara fokusera på det som komma skall denna sista dag innan det smäller.
Planen var genialisk för natten som var, var hemsk med mardrömmar som inte liknade något annat, och att jag sprang mot en soptunna med likdelar i famnen var inte bekvämt på något sätt!
Nä, jag vill inte minnas något av den drömmen...
Det har verkligen varit mycket av allt idag och efter att ha dammsugit hela A6(asecs) på vita toppar så styrde jag bilen "Larry" hemåt i både den riktiga dimman och den som uppkommit för att jag helt enkelt glömde äta i mitt dammsugande...
En jobbig men nödvändig fras har också varit vilt förekommande mitt i allt detta och frasen lyder..."är det läge för det här".
Javisst typ:
Är det läge för så här skinande blanka skor.
Är det läge för en sån här T-shirt som är lite genomskinlig
Är det läge att byta schampo
Och så vidare, och så vidare...
Ja sådär har det hållit på och jag har moget svarat rätt på alla frågor!
Men så är det ju alltid saker man vet att man kan räkna med som man inte riktigt vill ha och den frågan som snurrat mest i huvudet är nog den jag ställer kroppen för...
Är det verkligen läge för vallningar nu...???
Mycket bra fråga Anna mycket bra fråga...
Ja det är inte läge för just den här toppen men den är rätt fin.
Vallningar ja.
Det har ju inte direkt varit ett himla tjat om det där med klimakteriet.
Mest för att det inte har visat sig så mycket de sista månaderna, men som kroppen funkar så hjälper det inte till att allt nu är lite pirrigt då vallningar är ofta förekommande när man är orolig. Och ju närmare jag kommer målet desto fler vallningar.
Och att ha mardrömmar hjälper INTE till det kan jag lova...
Men jag överlever och nu är det snart dags att sova.
Jag har lagt fram de saker som skall med imorgon och känner mig nöjd. Magen är lite arg dock. Kanske för att jag är nervös eller kanske för att jag öste Tabasco över middagen jag åt för ett tag sen.
Vem vet?
Mot imorgon och det nya livet.
Jag är nervös och lite rädd.
Men rädsla är bra, det förhöjer känslan av att behöva vara bäst på det man kan, vilket är positivt.
Och mamma Gunnel sa, ta det lugnt...och ja, jag har ju alltid gjort som mamma säger haha....
Kram Alla och hejdå för denna gång.
Kram Dante tänder ett ljus i hjärtat för dig!
Laters...