Tankar mitt i tankarna...
Samtidigt på Kanalgatan.
En liten paus...
Ja för innan jag skriver om vad jag gjort den senaste tiden så vill jag bara reflektera lite över saker redan jag skrivit. Jag menar en känslomänniska som jag ordbajsar ju gärna på ibland.
Förvisso ligger det mycket tankar bakom det mesta, men så ibland...ja då kan allt tyckas lite kontigt....
Som...
Att jag spelar samma låt om och om igen i typ ett år har mer än en föklaring, och visst är det så att texten lite grand speglade min oro. Men den hade också ett annat syfte!
Min historia "Om deras verklighet blev min" skevs under detta år och var nästan helt beroende av låten som egentligen är en kärlekslåt. I mina öron speglade den, den sorg jag kände när jag dödade Robban på pappret och utan låten hade skrivkrampen tagit över och den hade aldrig fått ett slut....
Ja den är ju fortfarande inte klar än, några rader saknas och väntar på att få inta sina platser.
Men den lever och ni som gillade och läste den, för er kan jag berätta att jag nu forserar ut slutet som är så svårt att skriva.
Jag vill också döpa om den och här kommer ett smakprov på hur det kan komma att se ut...
Som sagt och nu i förändringens tid är det väl ändå dags att avsluta den innan jag vandrar in i "Regionens land" och att det redan är någon som visat intresse för den sporrar absolut.
Men det finns ju ett stort problem...
Jag gråter som en stucken gris när jag tänker mig slutet. Och som jag skrivit tidigare...det är så svårt att få det på papper så att alla förstår. Plus att jag inte ser vad jag skriver för alla tårar haha...
Jag skäms varje gång jag skrivit något om min historia på bloggen. Jag skäms för att jag liksom inte idds göra färdigt den! Men jag gör ett nytt försök och bilden ovan får bli ännu en sporre för mig.
Javisst och även om den inte är klar här på bloggen så går den fortfarande att läsa men glöm inte...nerifrån och upp!!!
Vidare...
Ett café, ett annat hotell, ett jobb inom kommunen, domstolsverket och kommunen igen och igen(fast ett helt galet ett), min historia, en mentor här och en mentor där...
Min härliga tjejgrupp, eventbolag, Chief happines officer, travelmanager, VD Stormtrivs, HSB Göta, Samhall, Husro....
Jag läser det jag just skrivit om och om igen, och om jag har tur...så sprängs inte min hjärna när jag tänker tillbaka på de sista åren som gått.
Jag är dock stolt att jag nu tydligen kan titulera mig själv "Mrs. Persistent" (Fru ihärdig) och om jag reser mig upp och ställer mig bakom stolen och läser det på avstånd, så ser det rätt snajsigt ut eller hur...?
Nästa gång som sagt...
Idag är det den 24:e september 2018.
Och jag, jag ser ut så här...
Japp fin som snus...
Nu går jag och lägger mig.
Timmen är sen och jag också.
När jag vaknar är det tisdag och jag, jag skall dricka fem koppar kaffe och ta en prinskorv, som vanligt...
Laters...